Jag ska måla hela världen...
Nu ligger jag hemma igen, i sängen, precis som vanligt. Funderar lite. Jag borde säga till om vad jag vet, men fy vad trött jag är på det! Att tala sanning är A och O, vare sig det är jobbigt för stunden. Sanningen kommer alltid fram, när ska folk inse det!?
Jag är sugen på en brakfest!
Aldrig nöjd
Jag måste rensa mitt huvud och ta en rejäl funderare.
No one sleeps when I'm awake
Förstår inte alltid vad det är som händer, och varför det egentligen gör det. Men allt måste väl trots det ha en anledning? En anledning som vi kanske varken vill eller kan förstå? Eller så blir det kanske uppenbart först när vi är villiga att förstå och villiga att ändra på det som är fel. Jag har inte lätt för att blunda för saker som jag tycker är fel. Men ibland kanske även jag måste blunda och se lite mellan fingrarna? Jag tror att jag kan framstå som krävande, envis och tjurskallig ibland, men så är inte alltid läget. Jag är verkligen envis, det vet jag. Men absolut inte tjurskallig. Krävande, fine. Men vem är inte det? Jag kräver att bli behandlad väl, det borde väl alla göra? Allt jag gör och säger gör jag för att jag vill ha det så bra som möjligt. Alla är inte på topp alltid, men nu har det gått ett snäpp förlångt. Saker och ting måste ibland ordnas upp, man måste få skrika av sig, och släppa lös agressionerna. Mina agressioner släpper jag ofta ut på fel person, Teddy. Men är det så konstigt? Vi bor ihop, och han ska ju trots allt vara den som älskar mig no matter what!
Det är mycket som ligger begravt under ytan. Och jag är mästare på att samla på mig ilska och frustration, för att sedan skapa ett hej dundrandes fyrverkeri.
Jag ska börja tänka mer positivt, och se glädjen i det jag har, men aldrig sluta drömma om mer.
Tisdagnatt
Nu ligger jag på min vanliga plats vid den här tiden- sängen. Har kollar på paradise hotell och spelat lite Sims nu, börjar känna mig trött, men ändå inte.. Jag är en nattuggla. Teddan är iväg och jobbar som vanligt. Det är så himla trist att han alltid är borta om nätterna, jag känner mig ensam. Men, som alla säger, man ska vara glad om man har ett jobb i dessa tider. Själv så har jag inte så mycket jobb just nu.. Nästa gång jag jobbar är på söndag, en hel vecka sen sist nu, eller är det mer?! Känns som länge i alla fall. Om dagarna gör jag inte så mycket. Hänger med T. självklart älskar jag att vara med honom! Vi har varit och kollat på bilar nu två dagar i rad. Vill ha en audi A6. Så himla snygga, men ack så dyra. Får bli en lite äldre modell, tills vi blir stenrika! Vi ska i och för sig flytta utomlands då, i alla fall ett par månader om året, så vad ska man då med en splonkandes ny bil till?
Gud, jag längtar tills det sker en förändring i mitt liv. Något som väcker mig till liv, för just nu bara lever jag. Likadant varje dag i stort sett. Visst tröttnar man på det!? Jag har alltid varit en liten äventyrare som tröttnar på det mesta rätt fort. Så snälla, ge mig lite action!
I morgon ska jag iallafall och handla mat med Carro på CityGross, inför Lillis kalas på lördag, det blir trevligt! Ska göra smörgåstårta. Har jag ju inte gjort på ett tag nu!
Nu ska jag spana vidare på något spännande här på datorn, kanske klappa min katt lite, och skratta åt Kenzo som ligger på rygg med benen upp på väggen, han är så söt (trots att han pinkade direkt vi kom innanför dörren innan)
Saknar Teddy, och önskar att han låg här brevid mig.
Kärlek föds ur glädjen att se på varandra,
får näring ur behovet av att vara tillsammans
och fulländas av det omöjliga i att vara åtskilda.
All I have is you
Har suttit och kollat runder på lite olika bloggar nu under kvällen, och kommit fram till att jag måste uppdatera mig. Uppdatera mitt liv och göra något annorlunda och nytt. Jag håller på att fastna i ett mönster jag inte vill vara i. Jag är så fruktnsvärt rädd att fastna och glömma bort mina drömmar och sådant jag längtat efter att göra efter studenten. Jag skulle kunna göra en mils lång lista, men har ingen ork till det. En sak jag längtat efter är att få resa. Resa vart jag vill, hur långt iväg det än är. Jag blir deprimerad av att alltid vara på samma ställe, med samma människor. Jag vill inte vara här, själv söndag till fredag. Jag vill dela mitt liv med T, inte bara två ynka dagar i veckan. Jag vill ta vårt förhållande till nästa nivå, och bygga vårt liv på mer än en helg. Jag är så fruktansvärt rastlös nu!
Sol och värme, 10 poäng.
Hos Carro åt jag frukost, sen gick vi ut och släppte hundarna. Kenzo tror nog att Amina är hans mamma, och Amina likaså. Dom är så söta ihop! Efter det gick vi hem till lägenheten, sen hämtade pappa mig. Det var kalas hemma för Amanda och Johannes. Jag dekorerade smörgåstårtorna jag gjort igår. Dom blev både super goda och super fina! Lite jordgubbstårta på det, smaskens!
Nu ikväll har jag suttit hemma hos Carro på balkongen. Både Teddy och Pierre jobbar, så vi fick umgås lite bara vi. Mysigt som vanligt. Jag älskar att kunna sitta ute, dricka kaffe och cider samt röka långt ut på kvällen/natten. Det är livet.
Sen pallrade jag och Kenzo oss hem. Han var supertrött och vilade sig varannan meter på hemvägen, sötnos är han.
Nu ligger jag i sängen och väntar på att Teddan ska komma hem. Han kommer vid 4 tiden tror jag. Kommer aldrig orka vara uppe så länge. Jag saknar honom.
Livet leker och jag längtar efter framtiden.
En liten bild på mitt monster:
Förevigt din, förevigt min, förevigt vår
Jag är så himla lycklig. Jag har världens bästa Teddy, och jag blir mer och mer kär för varje dag. Ett tag trodde jag inte att vi skulle kunna hitta tillbaka till varandra, men nu är allt bättre än någonsin. Att planera vårat liv tillsammans gör mig lyckligare än det går att beskriva.
Idag kollade vi på vårt första hus tillsammans. Känns helt galet, men underbart. Det passade dock inte oss, men vi letar vidare. När vi hittar det, kommer det kännas i hela kroppen.
I morgon ska jag egentligen vara hos tandläkaren 9.15, men blir nog inte så. Jag vill inte. Jag är livrädd.
Senare på dagen ska annat viktigt skötas, och det ser jag fram emot. Kanske inte själva proceduren, men vad som kommer ske efteråt, förhoppningsvis! Ah, jag blir galen av längtan! Jag vill NU!
Idag jobbade jag första dagen på mitt nya jobb, på Ivars kiosk. Det var super roligt och det kändes hur bra som helst. Nästa gång de blir jobb är på fredag, sen måndag och tisdag! Nu börjar saker och ting arta sig.
För en liten stund sen kom jag hem från Carro. Vi har tittat på Sex and the City filmen. Helt underbart! Jag är glad att jag träffat henne, på många olika vis.
kärlek
Midsommardrömmar
Jag är lycklig.
Jag är förlovad.
Glad midsommar
För jag är bättre än dig
Första dagen på Sandys idag, det gick perfekt. Jag har varit orolig inför det, men nu känns allt mycket lättare. Jag kan andas ut. Jag är glad över att ha kommit till ett nytt jobb, för det medför nya möjligheter, och dom ska jag ta vara på, till 100 procent!
Vägen dit var lång, och mycket har fått mig att fundera på människor runt omkring mig, och mig själv. Jag är bättre än dig, och jag klarar precis vad som helst! Vad folk än säger, och till vem de än säger det ska jag överbevisa och om fallet blir så, motbevisa. Jag vet vad jag håller på med, och jag är bra på det.
Hädanefter ska jag välja vänner med omsorg, för det har visat sig att det har jag inte gjort förr!
Mellan mig och min kära är det bättre än någonsin. Ett tag hade jag glömt hur bra vi är tillsammans, men har nu blivit påmind, och vill aldrig förändra det vi har just nu. Jag vill utvecklas med Teddy, och växa samman ännu mer än vi redan gjort. Vi är bäst tillsammans. Jag är redo för allt, bara det är med honom.
Nu ska jag strax hoppa in i duschen, för jag börjar jobba 5.30 i morgonbitti, tummen upp!
Med kärlek.
Älska fredag
I morgon ska jag jobba. Det ska bli kul, för det va ett tag sedan jag jobbade en lördag nu. Mycket annat som lockar, men i morgon blir det alltså jobb. I morgon kväll ska vi träffa världens bästa grannar Johanna och Martin, och Mathilda, Macke och vem det nu var. Lite singstar, guitar hero och öl/ cider för den som vill.
Just nu känns det som att livet leker och inget kan stoppa mig. Keep that feeling!
I natt blev jag för övrigt riktigt jäkla arg. Att lämna min syster själv gör man bara inte, speciellt inte efter vad hon varit med om. Och jag som alltid tagit med dig överallt och alltid tagit hand om dig. Jag blir förbannad. Jag tycker du manipulerar människor för att få det du vill. Jag ser rakt igenom dig.
En känsla av välbehag
Jag ska vara ärlig och säga att jag har lätt att hänga upp mig på vissa saker, och fundera på tok för mycke. För mycket för mitt eget bästa. Men sån är jag, jag funderar och analyserar. Jag är en tänkare. Men innan idag läste jag en blogg som fick mig att inse att världen är liten, och att ingen dag kommer igen. Jag och Teddy kan bråka, slåss och hata varandra, eller kan vi bestämma oss för att försöka lösa våra problem. Jag vet att jag sagt det innan, men jag är helt enkelt inte redo att släppa taget riktigt än. Jag har rannsakat mig själv, och kommit fram till en sak. Jag älskar Teddy, av hela mitt hjärta. Jag tror på oss, för vi hör ihop. Vi tillhör varandra. Jag vill inte vara med någon annan, och jag vill inte vara själv. Jag vill bara vara med honom. Det finns mycket som talar emot oss. Men om det är meningen att det ska vara vi, så kommer det sluta så också. Vi har en lång väg att vandra, och många sår att läka, men hjälps vi åt och bara finns för varandra kommer vi slutligen nå vårat mål och må bättre än någonsin. Vi kommer må bra, tillsammans.
Kärlek
I can do it!
I veckan har jag iallafall fått några positiva besked gällande skolan. har MVG i text C också, så nu har jag MVG i A, B och C kursen, superskönt. Och VG i mdk B. Jag är nöjd. Fick även VG på mitt massageprov. För jag kan om jag vill, och det veeet jag ju.
På tisdag ska jag klippa och färga håret, längtar.
På onsdag blir det skattjakt, JAG LÄNGTAR.
Någon dag snart blir de karneval, jaaag läääängtaar!
Gud vad skönt. Nu är jag helt uppe i varv, så nu ska jag vrida upp volymen på musiken, och bege mig in i pluggdimman.
Vi ses!
Kärleken kan övervinna allt, om vi tillåter den.
Double trouble
Känns som att det mesta jag skriver om här är problem. Men är det så konstigt när hela ens liv består av kaos? Man tror att saker och ting ska förändras, men icke. Mitt råd till alla, var inte blåögda, har ni blivit svikna en gång kommer ni garanterat bli det igen och igen och igen. Jag har lärt mig den hårda vägen, men nu får det fan vara nog. Vissa kan bara inte tala sanning, och jag fattar inte varför? Kommer det någonsin något gott ur en lögn?
Jag har aldrig i hela mitt liv mött en människa som du. Allt snack om kärlek hit och dit, jag mår illa. Detta som du gjort är det mest patetiska och vidriga jag varit med om. Det är så förbannat dumt. Inte en gång, inte två, nu är det nog. Du kan dra dina lögner för någon annan nu.
Och, jag kanske är en psykotisk KÄRRING, men jag har fan rätt. Och hellre en psykotisk kärring än en ful jävel med en mil mellan ögonen.
Att komma underfund med sig själv
Att komma underfund med något man länge funderat på är en skön känsla. Att inte veta och att vara orolig är en känsla som är mindre delikat. Jag gillar att veta, och vara säker på min sak. Jag gillar att veta vad som händer, och hur saker och ting kommer sluta. Skolan är ett stort frågetecken just nu, speciellt efter det att jag fick hem ett papper i början av veckan med IG varningar. Suck, jag längtar tills det är över, och det är snart. Jag har en underbar studentklänning, och underbara skor. Mössan är pricken över i:et och varje gång jag ser den fylls min mage av förväntansfulla fjärilar, underbart. Det är inte många dagar kvar nu. Jag har denna veckan och nästa kvar av "praktiken" sen återstår maj månad, och början av juni, sen är det slut. SLUT, föralltid. Slut på c4 och vad skolan medför. Tanken får mig att sprudla av lycka. Sista månaden nu, bara till att föröska kämpa på och ta igen vad jag kan.
Nu är jag inne på min tredje jobbvecka. Har fått hoppa in och jobba på Sandys. Jag erkänner att jag gillar att jobba, men nu är jag trött. Sista dagen i morgon, sen är jag ledig en vecka.
Helgen ska jag spendera med min älskling. Han har varit borta sedan i måndags, jobb. Men i morgon kommer han hem, och jag kan knappt bärga mig.
Att vara ifrån Teddy är jobbigt, men ju mer tiden går, desto mer kommer jag underfund med hur mycket han betyder, och vilken stor roll han spelar i mitt liv.
Saker och ting har varit jobbiga på senare tid, men nu vill jag bara att allt ska ordna sig, så att vi kan fortsätta med vårat liv, tilsammans. Jag vill aldrig vara med någon annan än Teddy. Han är mitt allt, min ena halva. Vi ska kämpa för det vi har, och aldrig ge upp. Allt ska bli bra nu. I morgon har vi 5 månader. Tiden bara flyger iväg. Vart har månaderna tagit vägen?
Grattis, idiot.
Hur mycket kan en människa ta utan att gå under? 1000 frågor men inga svar. Jag har fått nog. Jag är så trött, så jävla KLAR!!! Hur kan en så liten människa orsaka så mycke?
Nu räcker det.
En andra chans.
Tiden går otroligt fort just nu. Om bara några månader tar jag studenten och slipper c4 och Kristianstad föralltid. Jag längtar, obeskrivligt mycket! Sen när jag tänker efter är tanken skrämmande. Skolan är trots allt en trygghet, något man vet att alltid finns där. Hur som helst längtar jag otroligt mycke till den 12 juni nu, STUDENT!
Nu är jag dock i stort sett ledig i fyra veckor. Lov och praktik, underbart. Kommer dock inte göra överdrivet mycke på praktiken, mums.
På fredag drar jag till London, knappt underbart!? Ska kolla efter studentklänning och skor. Kommer antagligen hitta något som ingen annan kommer ha, och det gillar jag!
De senaste dagarna har varit sköna och mysiga. Jag och T har varit i Helsingborg och kollat saker till lägenheten, och idag va vi i Ängelholm, vid havet och sen inne i stan och kollade och åt middag. Det va mysigt! Nu ligger jag dock själv hemma i soffan och funderar. Funderar gör jag alltid när jag är själv, det är jobbigt. Jag önskar att jag slapp alla tankar och de känslor som medföljer..
Ena sekunden känns det som att jag klarar av allt, och kan glömma och förlåta, sen i andra sekunden hatar jag allt och vill bara komma härifrån och aldrig komma tillbaka. Livet förändras otroligt fort, och kommer aldrig mer bli sig likt. Jag hatar tanken, men har kommit underfund med att så är läget, och antingen måste jag lära mig leva med det, eller inte. Jag har valt att försöka lära mig leva med det, för jag är inte redo att släppa taget riktigt än.
Kan man förlåta otrohet?
Jag har på senaste tiden upplevt många hemska och hjärtskärande saker, som jag inte önskar att någon av de jag håller kärt behöver uppleva. En del av sakerna har visserligen rört min familj och många nära, men inte alla.
Helgen som var är absolut en av de värsta jag upplevt på länge, och nu vill jag bara vakna upp ur min mardröm och leva vidare med mitt liv, livet jag trodde skulle bli lättare och lättare framöver. Jag trodde det räckte för min del, men ack så fel jag hade. Känslan jag känner nu går inte att förklara med ord. Det närmsta jag kan komma är hjärtskärande, hat, hopplöshet, undran och förtvivlan, utan dess like.
Jag förstår ingenting. Jag önskar att jag stannat hemma i lördags. Jag önskar att jag aldrig träffat dig, jag förstår inte. Jag förstår inte hur något så bra kunde gå så här? Jag har tusen frågor, men ingen som kan ge mig svar. Personen som borde ge mig en förklaring var så full, att han inget minns. Går det verkligen? Kan man glömma en person och allt som hänt under en kväll på grund av alkohol?
Kan man förlåta, glömma och gå vidare efter otrohet?
Sick
Så, i morgon blir det till att vila och umgås med Teddy. Jag och Janina ska hinna handla med någongång under dagen, till middagen på lördag ( projektarbete ) som jag hoppas kommer gå bra. Janina sa dock att vi är IG varnade i det, och det gör mig förbannad. Bara för att en kass jävla lärare inte kan hålla kontakten får vi lida. Ska göra det så jävla bra så de tappar hakan när vi lämnar in det slutliga resultatet. Yes!
Idag kom soffan, och det gör mig riktigt glad. Nu kan man bjuda hit folk utan att behöva sitta antingen i sängen eller i köket. Den var större än både jag och Teddy minns, men den är verkligen underbar. Täcker dock halva rummet, men fy sjutton vad skön den är.
I natt sover Amanda hos mig. Vi pallrade oss ner till byn för att sola. Gud vad skönt det var med lite värme. Måste ju börja bygga upp brännan nu inför Egypten, inte många dagar kvar nu :)
Sleepless
Återigen ligger jag sömnlös. Jag kan verkligen inte sova. Vet inte varför, och hur jag ska fixa med allt längre. Känslan av hopplöshet kryper närmre och närmre mig. Jag tror det är så här de känns när man inte orkar mer. Det finns verkligen inga krafter kvar. Vad gör man då? Tråkiga och dystra saker hänger som ett moln ovanför mig, jag vet inte hur jag ska bli av med det, eller få det att ljusna.
Idag hälsade jag på min morfar på sjukhuset. Det var underbart att få se honom, min underbara morfar, som jag alltid älskar, oavsett vad. Det oklara beskedet han gav mig var som ett knytnävsslag, rakt i magen. Jag tror inte riktigt att jag förstod, egentligen, inte direkt, eftersom morfar alltid är lika glad och pratig. Man märkte på honom att han uppskattade att jag kom, äldsta barnbarnet o allt. Men om det stämmer det han sa, vet jag inte var jag tar vägen, eller hur vi ska orka gå igenom detta, också. Ge mig styrka.
Jag vill vara stark, odödlig, och orka allt. Hjälp mig, lös mina problem.
Teddy är min stjärna, min hjälte, min kärlek.
Längtan
Just nu sitter jag i sängen med datorn i knäet, borde verkligen plugga på religionsprovet jag ska göra i morgon. Men hela min kropp och hjärna säger emot, jag vill verkligen inte göra det. Inget fastnar, och jag får läsa raderna om och om igen, knappt irriterande. Så mycke annat som rör sig i mitt huvud just nu. Morfar är på sjukhus, dom vet inte vad det är för fel. Han är en fighter dock, så har jag alltid sett på honom. Jag vet att han fixar det.
Mina tankar finns också hos Amanda. Jag tänker på henne natt och dag, och när jag inte är med henne önskar jag att jag vore det. Men ibland orkar jag bara inte. Jag önskar jag orkade allt, för personerna jag älskar och bryr mig om. Men så är inte fallet, tyvärr.
En sak jag SER FRAM EMOT är: Egypten med Teddy! Onsdagen den 11 februari beger vi oss till Malmö tidigt på morgonen för att resa mot varmare bredgrader. Gud vad jag LÄNGTAR!
Sharm El Sheik ♥
