iimse

Gårdagen var inte alls bra. Jag var konstig i magen hela dagen, och framåt kvällen började jag få ont. Jag och Teddy hade ingen bra dag igår heller, och det gjorde inte saken lättare. Han var ju tvungen att åka och jobba, och jag var så rädd. Som tur är, har jag världens bästa syster, utan att tveka! När jag pratade med henne var hon hos sin pojkvän. Men som den ängeln hon är, kom hon till mig, och sov här. Bara av att ha någon nära mig gjorde saken mycke bättre. Men fy sjutton vilken dag och natt jag haft. Om jag trodde att jag haft sammandragningar innan, var detta inte utav denna värld. Min mage var stenhård, verkligen. Det var som en sten om jag tryckte på den. Och allt som inte känns som vanligt och okej, gör mig livrädd. Men idag när jag vaknade och gick upp kändes det mycke bättre. Jag har fortfarande sammandragningar från en annan värld, men det gör inte ont längre.
Mamma sa till mig att vila, men jag vet inte om jag borde göra något kanske? Det känns kanske bättre om jag rör på mig? Usch, jag vet inte. Och nu är det ju Gordon Ramsay's The F word på TV, mitt favorit program! Jag önskar att jag kände Gordon :) haha.
Teddy ska iallafall få sova länge idag. Han är helt slut och har så ont i ryggen. Jag tror han är lite sympatigravid ibland :) Min sötnos!

Hade en supermysig kväll/ natt. Amanda var här och höll mig sällskap, så jag slapp vara ensam ännu en natt. Direkt vi gick o la oss och slutade prata somnade jag. Det händer typ aldrig annars. Så idag är jag väl någerlunda utvilad, så mycke det går iallafall. Vi hade en mysig förmiddag/ eftermiddag jag och Amanda. Sen åkte hon hem vid halv tre. Då lagade jag lite mat och väckte Teddy. Han är på dåligt humör idag. Det får man vara, men måste det gå ut över mig undrar jag? Usch, jag är extra känslig idag känns det som, och minsta lilla gör mig ledsen. Sen att min mage lever sitt egna liv är inte heller lätt. Ena sekunden är den stenhård och det gör ont ända bak i ryggen, nästa så är allt över. Har inte upplevt det såhär kraftigt förr, och detta är bara början. Puh, nu ska jag fortsätta att göra ingenting, och hålla tummarna för att min söndag blir lite bättre än vad den är nu.

Jag sitter här hemma och tycker synd om mig själv, och om Teddy. Stackarn åkte och jobbade för en halvtimme sedan, EN LÖRDAG! När jag såg honom stå ute vid vägen och vänta smärtade det så i mitt hjärta. Jag är en känslöröv just nu, så självklart började jag lipa. Kan inte hjälpa det, men fy vad det kändes. Många tänker säkert big deal.. Men för mig är det faktiskt de! Han jobbar och sliter varje natt mitt i veckan, o nu ska han tvingas jobba öven lördag. Usch nej, jag säger då det, livet är orättvist. Så nu sitter jag här hemma i min ensamhet. Lyckligtvis får jag snart sällskap av Amanda. Hon är med några vänner just nu, men ska hålla mig sällskap en stund ikväll. Kanske blir det så att hennes vänner också följer med in en runda, och det tycker jag är trevligt. Så jag har iallafall bytt om och gjort vid mig lite snabbt nu. Kan för fan inte alltid gå omkring i haremsbyxor och ett för litet linne som slutar på halva magen. Man får passa på att göra sig fin när man kan, om man som mig går hemma varje dag :)

Om bara några veckor kommer mitt och Teddys liv förändras helt och hållet. En bebis kommer att komma, och inget kommer att bli sig likt. Och jag längtar. Ja gud som jag längtar! Vi håller på att planera för fullt, och tittar på saker som vi ska köpa och en massa annat. Jag är så spänd! Önskar att veckorna kunde gå lite snabbare ibland.


Vi har även kommit på vad vi vill göra i framtiden. Och en sak kan jag säga, det bubblar i hela magen bara jag tänker på det! Det kommer ta några år att komma dit, men en sak är säker, vi ska komma dit! Vi håller på att diskutera här hemma, tittar i kataloger, dricker kaffe, tittar lite på hockey mellan varven, och drömmer! Ja gud, jag drömmer om framtiden! Åh, jag önskar att tiden kunde gå fortare! Tänk att vi har kommit såhär långt redan, och vi planerar nu ännu längre fram. Jag blir varm i hela kroppen. Jag är så lycklig. Lycklig på riktigt, med min älskade Teddy!

Idag har vi inte gjort något vettigt alls. Jag har helt enkelt inte orkat. Vi har varit hos Teddys mamma en runda och hälsat på, sedan har vi träffat Carro o Pierre och släppt lös odjuren en stund. Sen åkte vi hem och handlade lite mat till kvällen. De blev kotletter, kulpotatis, kall sås och en god sallad, mums!
Nu har jag och älskling filmkväll.
Jag älskar dig Teddy!

Hej Bebis!

Idag är det 73 dagar tills du är beräknad att komma.
På tisdag är det bara 9 veckor kvar.
Det känns så spännande, men samtidigt lite läskigt.
Du har varit en del av mig så länge nu, och i magen vet jag att du är trygg.
När du väl kommer ut till oss, ska både jag och din pappa göra allt för dig.
Redan nu är du vår lilla ögonsten, och vi längtar så efter dig!
Vi har en massa kläder till dig, och idag ska vi nog kolla på säng.
Tanken på att vi snart ät tre, en liten familj är svindlande, jag förstår inte det.
Jag är helt hundra på att när du kommer, kommer allt vara perfekt.
Du kommer vara perfekt, vår egen lilla prinsessa.
Så, medans du nu ligger i magen och härjar ska vi förbereda allt till dig,
så att du trivs och älskar oss, precis som vi älskar dig!

/ Mamma

Jag är rädd att jag ibland skriver för personligt här. Som igårkväll när jag skrivit inlägget funderingar, då låg jag vaken och tänkte: kan jag verkligen skriva så? Var det för personligt. Men sanningen är ju egentligen allt det jag skrev, och sanningen är väl bra? Det finns ju inget i texten som är stötande, eller kan skada mig på något vis. Jag visar ju mig sårbar, vilket inte är något jag alltid har så lätt att göra. Det är enklare här än i verkliga livet.

Idag när vi var på föräldrargrupp togs ett ämne som inte är ett ämne jag funderat så mycket kring innan. Komplikationer. Usch, bara ordet får mig att rysa. Tänk om, bara tänk om något skulle gå fel? Jag har inte vågat tänka så innan. Jag är självklart livrädd för att något kan ju hända. Men jag tänker inte tillåta mig själv att tänka så. Det är faktiskt inte mer än rättvist att allt går vägen denna gången.

Usch, jag mår jättedåligt! Mår jätteilla och svettas som en gris. Vad är det här? Jag svettas och är skit varm!! Känns som att jag kommer gå under vilken sekund som helst! I magen är det full rulle, som vågor på havet ungefär. Usch, jag orkar inte! Måste göra något, ska skrika på Teddy!

Jag är inte den som går och tänker varje sekund hela dagarna. När jag väl börjar fundera, vilket oftast blir på kvällen, när jag är ensam, då jäklar funderas det. För bara några månader sedan visste jag varken vad havandeskapsförgiftning, foglossning mm var. Nu känner jag mig nästan som ett proffs. Jag har läst mig till en del av det jag idag vet, men mycke har jag lärt mig genom vänner och familj. Som jag tidigare sagt var jag jätte rädd för att föda innan. Men i takt med att min kunskapsnivå ökat har rädslan försvunnit mer och mer. Det finns självklart saker som skrämmer mig, så som att behöva bli klippt och hur jag kommer må efter förlossningen. Hur kommer det egentligen bli när jag och Teddy inte kommer hem själva, utan med en liten bebis, hur kommer Kenzo reagera, hur kommer jag klara av livet som mamma? Frågorna är självklart många, men det finns ingen som egentligen kan besvara dom. Tiden måste utvisa det.

En sak jag ofta funderar över är hur mitt och Teddys förhållande kommer bli, plus en. Det är vanligt att ett förhållande spricker inom det närmsta året då barnet är fött. Men överlever man det, håller förhållandet med stor sannolikhet! Jag kanske inte riktigt tar det på allvar, själva statistiken, men ändå. Jag kan tänka mig att det mycket väl är så. Man är ju dum om man inte tror att allt kommer förändras. Men, mitt och Teddys förhållande har klarat av många svackor och djupa dalar. Han kom in i den jobbigaste perioden i mitt liv, hittills och förhoppningsvis någonsin. Nyår 08-09 förstörde mycket jag trodde på. Saker jag ALDRIG trodde skulle hända, dom hände. Människan som alltid varit något av det allra värdefullaste i mitt liv förändrades då. Jag kände mig hopplös väldigt ofta, och visste inte riktigt vad jag gjorde. Bara två månader efter dog min morfar. En människa som jag alltid kallat kompis försvann då. Han var inte bara en vanlig morfar, han var så mycke mer för mig, och många andra. Bara någon månad därefter blev jag sviken. Teddy och jag spenderade två nätter i veckan tillsammans, trots att vi bodde tillsammans nästan direkt vi blev tillsammans, hela vårt första år. Vi har överlevt allt tillsammans. Den senaste prövningen har varit att spendera 4 månader tillsammans, varje dag 24/7, utan pengar. Bara så att vi precis klarat oss och kunnat köpa mat. Jag trodde att vi skulle gå under ibland, och det blev lätt småtjafs om det mesta. Men vi har klarat allt tillsammans. Han har lärt mig att tygla mitt humör, även om det fortfarande är rätt häftigt och min stubin är kort. Idag skrattar vi mer än någonsin tillsammans, och varje sekund med honom är jag lycklig. En fin sak han sa till mig häromdagen, som han tänkte på när han städade bilen. Han sa såhär: Det känns bra att veta, att varje dag inte behöver bli perfekt, för vi ska leva tillsammans hela livet, och har många dagar på oss att göra perfekta. En sådan sak får mig att älska honom ännu mer. Han är en fantastisk människa, och har ställt upp på mig när mina vänner vänt mig ryggen. Vi har växt samman, och ibland känns det som att vi känt varandra hela livet. Han är den jag ska bli gammal med, uppfostra barn med, uppleva världen tillsammans med, och vakna upp med resten av mitt liv.

Även om vårt förhållande fick en orättvis start, har vi hela livet på oss att göra det till något underbart ♥

Inatt när jag väl kunde somna sov jag riktigt skönt! Jag har visserligen vaknat några gånger, men jag kunde iallafall somna relativt snabbt! Teddy kom hem vid tjugo i fem. Mycket tidigare än vanligt, och det uppskattas! Jag var vaken en stund med honom, sen somnade jag efter lite kli på ryggen!
När jag sedan vaknade gick jag upp och tog det lugnt! Idag har jag inte gjort mycke vettigt. Har tvättat lite, och hängt tvätt, ute! Jag måste lyssna till min kropp, och igår sa den verkligen till mig att lugna ner mig! Så idag fick bli en vilodag!
Har haft Jönsson/ Jaktlund över på lite kaffe ute i solen! Gud vad jag älskar att kunna sitta ute i solen i flera timmar, och känna hur skinnet bara blir varmare och varmare! Nu längtar jag riktigt mycke till sommaren och alla sköna varma dagar och kvällar, utomhus!

Lillstumpan i magen börjar nog tycka att det är trångt där inne, hon puffar till mig hela tiden. Att sparka och slå upp emot revbenen är nu det allra roligaste! Ibland med sådan kraft att jag får hålla andan, och kolla efter så att inte en liten hand eller fot sticker ut genom skinnet! Det är självklart helt underbart att känna henne där inne, men ibland blir det jobbigt! Att försöka sova medans hela magen gör uppror är inte det lättaste, men det går, om man tvingar sig själv lite :)

Jag har så ont i kroppen. Asså, det är inte bara vanligt ont, utan det är riktigt jävla skit ont! När jag skulle resa mig fran soffan innan fick Teddy DRA upp mig. Jag gnyr hela tiden, för det gör så ont i mig. Har ont i bäckenet (det måste det vara?) Och där fram.. Ja, rumpan fast den där framme. Haha, vad löjligt! Man kan ju tydligen ha foglossning framtill med, och det är väl de jag har.. Det gör så ont varje gång jag ska vända mig när jag ligger att jag hellre skiter i det.
Är det såhär de ska behöva vara, för att man är duktig och gör något, ska man då behöva lida sen? Jag kan ju inte bara strunta i allt. Jag har ju en period. Jag vill fixa och dona hela tiden. Nej, då ska man straffas? Tack för den. Och föresten, en sak som jag funderat över.. Hallonbladstee? Någon som vet vad jag snackar om? Man kan tydligen börja dricka det framåt slutet av graviditeten för att underlätta för sig själv när de väl blir dags att föda? Jag har kollat på internet, och det verkar ju inte farligt, utan bara bra. Någon som hört något annat?

Nu ska jag snart släcka här, och försöka hitta en bekväm sovställning, om det finns någon. Önskar att Teddy var hemma. Då hade jag somnat på hans arm, för det är de mysigaste som finns.

Godnatt!

Jag är helt slut. Hela kroppen värker och mitt huvud känns det som att jag tappat någonstans på vägen till soffan, där jag nu befinner mig, och inte tänker lämna förän jag ska krypa upp till sängen, om jag ens orkar det?! Har hållt på hela dagen idag också, började med att tvätta, hänga tvätt, (UTOMHUS) Så nu har jag rena lakan, och rena filtar. Och det inns ju faktiskt inget som luktar så gott som nytvättat som fått toka utomhus!
När jag varit ute en stund gick jag in och upp på ovanvåningen. Jag började med att städa vårat sovrum, som var bland det skitigaste och äckligaste jag varit med om! Dammtussar, glas med slajm i och en skitig säng. Usch, jag ville bara dö o spy på samma gång. Men hängde ut allt på vädring och dammsög från golv till tak. Så nu är sovrummet som en dröm! Sen fortsatte jag med garderoben, hallen och toan. Så nu skiner hela ovanvåningen. Och jag är så nöjd med mig själv. Att jag orkar! När jag tänker tillbaka några månader, då jag spenderade varje dag på soffan, och hatade mitt liv!! Borde det inte vara tvärtom, att jag skulle vara på topp då, och vila nu? Men icke! Så nu är det fint på utsidan, och insidan här hemma!

Teddy är på Hemköp och handlar mat. Vi ska äta tacooos! Sedan blir det soffläge för oss båda, tills han ska o jobba vid halv tolv :( ♥

Idag är en sådan dag då inget kan rubba mig. Jag har varit lycklig sedan jag vaknade, och nu när jag ligger i sängen och ska sova är jag fortfarande lika lycklig! Det har varit perfekt väder hela dagen. Jag började dagen med att sitta ute och prata med Carro i telefon, medans jag tittade på Kenzo som även han var lycklig. Han låg och solade sig, spanade på grannhunden och tuggade pinne. Lilla bebis. Sedan när jag väckte Teddy såg jag att han ändrat bakgrundsbild på sin mobil, till en bild på mig. Sådana småsaker förgyller min dag, så jag belönade honom med kli på ryggen och massage. När han gått upp körde vi till byn och hämtade ut mitt paket med kläder. Guuuud som jag längtat, och ALLT var superfint. En bh var för liten, så den ska tillbaka. Ja, min dag var gjord redan där. Men vi slängde oss i bilen och körde till tippen. På bara 10 minuter hade vi tömt släpen och var på väg hem igen. Beställde en pizza som vi sedan delade på ute i solskenet. Ahhh, I LOVE MY LIFE!
Vi har även hunnit med att hälsa på Carro och Pierre en runda, och Liam såklart. Den solstrålen kan ju förgylla vilken dag som helst! Efter en puss och en kram kunde inget rubba slutet på dagen. Att Teddy inte åkte och jobbade förän halv tolv gjorde inte slutet på dagen sämre. Nu är det ännu en dag mindre kvar till helg, och det sägs att hela veckan ska bjuda på strålande väder, KYSS MIG! Imorgonbitti ska jag hänga tvätt ute. Jag älskar lukten av tvätt som torkat utomhus.

Lite av sakerna jag fick hem idag:







Har även fått hem amningsbhar. Och en sak säger jag: fyförfan vad skööönt. Har änvänt bh idag, första gången på flera månader!!! Helt underbart!

Ps. Idag (tisdag) är det 10 veckor kvar, heelt galet! Det är lite mer än ett sommarlov, och tänk vad fort DET går! Bebis trycker på som bara den och min mage är som en vattensäng. Hon ska nu vara omkring 40 cm, och väga ca 1400 gram. Jag har ett liv inuti mig. Det känns sjukt.

Nu har jag smörjat in min "lilla" mage, rumpa, bröst och lår med Weledaoljan. Jag har snart använt halva.. Den var förbannat dyr, men vad är bäst, att lägga ut lite pengar nu, eller leva med en massa massa bristningar resten av livet? Jag kör på det första! Kosta vad det kosta vill, det är min kropp vi pratar om, och jag är faktiskt bara 20 år gammal!

Jag har krupit till sängs, alldeles ensam. Stackars Teddy åkte och jobbade vid halv tio. Usch, jag tycker så synd om honom. Både han och jag är helt slut i våra stackars kroppar. Har spenderat hela dagen utomhus. Vi har räfsat löv och kvistar, slängt skit på släpen och gjort fint på altanen. Det känns så jäkla skönt nu! Ska bara hitta ett fint utemöblemang med, och klä in en av väggarna med tyg, så att man får lite inomhus/ utomhus känsla! Vi ska bygga en arbetsbänk och sätta ut vinkylen. Jag längtar tills det är klart där ute! Och en dag som denna, med 35 graders värme intill husväggen gör ju bara att man längtar ännu mera, visst?

Till Janina:
Jag tycker att din blogg är otroligt rolig att läsa. Tycker dock att du kunde uppdatera lite oftare ;) Och, så tycker jag att dina dagar kunde spenderas här hemma, inte i England! Så nu vet du vad jag tycker! ♥

Weledaoljan:                                           Mitt snygga är efter piercingen:

    

Tog en sovmorgon idag (också) Det behövdes?! Haha. Jag var så jäkla trött igårkväll, men var vaken till tre, för det var UFC på tv, Live! Mitt och Teddys nattaprogram. Nu går det bara på lördagar, så det är ett måste att kolla då!

Nu sitter jag i soffan och väntar på maaat! Teddy fick bestämma: Spagetti och köttfärssås, men då måste han laga det med! Så jag tittar på Varning för övningsföräldrar på tv! Ett ganska roligt program, men de har ingen aning om vad de ger sig in på. De fick testa på att vara gravida i 6:e månaden, och det enda de gjorde var att klaaaga klaga klaga. De har ingen aning med andra ord!!

Nu skriker Teddy från köket att jag måste komma, han "hinner" inte göra sallad! Haha. Sötnos! Undra varför jag alltid hinner det?


Min nya begär:




Milkshake med banan, blåbär och hallon!

Min helg har såhär långt varit helt underbar, för det mesta! Igårkväll var vi hemma hos mamma och pappa. Dom bjöd på den godaste maten någonsin: grillad fläskfilé, potatisgratäng och en underbart god sallad! Jag åt tills jag inte kunde andas längre, allt tryckte både här och där, men det var de värt!
Sedan fikade vi på päronpaj och kaffe. Jag låg i soffan med huvudet i Teddys knä, och benen i pappas knä. Jag fick fot/ benmassage av pappa, medans Teddy pillade mig i håret! Jag har nog inte varit så avslappnad på flera månader!

Idag har jag och Teddy varit i Kristianstad och tittat på tapet till barnrummet. Jag kan verkligen inte bestämma mig. Jag vill inte ha fondvägg, men är rädd att en tapet med lite mönster i hela rummet blir för mycket? Andra alternativet är helrosa med vita hörnor? HJÄLP?! Sedan var vi på Rusta och småhandlade lite. Vi var på Biltema och köpte skiiitfina krukor och lite saker till bilen. En bra dag med andra ord. När vi kom hem var jag så trött att jag somnade på soffan. Vid 9 beställde vi Thaimat, och det satt PRECIS där de skulle! Nu är Teddy i duschen, men när han kommer ner ska vi titta på filmen: Valentines Day!

Känns som att jag har blivit helt galen. Varje sekund jag inte har något vettigt för mig går jag in här på bloggen och kollar vad som händer, eller slänger upp ett litet inlägg. Ibland är dom totalt värdelösa och egentligen helt onödiga, men jag tycker att det är så himla kul! Jag har nog saknat att få skriva. Skrev gjorde jag varje dag innan, när jag gick i skolan. När jag praktiserade på Norra Skåne kändes det som att jag var hemma, det var det jag var menad att göra. Jag fick framföra mina tankar på ett roligt sätt. Det var liksom mina alldeles egna ord som stod i tidningen. Jag fick så mycke frihet! Nu har jag ingen annanstans att skriva, förutom här. Här får jag visserligen skriva om precis vad jag vill, för det är ju min, bara min blogg! Det finns så mycke jag känner att jag vill dela med mig av. Jag skriver inte allt här, för man vet ju aldrig vem som hittar hit!? Men mitt liv känns underbart just nu, och glädje är väl det man vill sprida här i världen?

När Teddy åkte och jobbade vid halv elva stack jag ut för att träffa Ralle en runda. Honom har jag inte träffat på säkert ett halvår, så det var verkligen på tiden! Vi satt på hans nya kontor, som verkligen blivit superfint! Han och hans bror har eget företag, och gud vad imponerad jag är! Ralle som inte ens gick ut skolan driver idag ett eget företag och tjänar mer pengar än någon i vår ålder gör! Jag vill också! Vi satt iallafall och pratade om gamla minnen och vad han pysslar med nuförtiden. Ralle är en sådan person jag alltid haft lätt att prata med, och inget känns för pinsamt att berätta! Att jag kan berätta om rädsla för bristningar och hurvida min sexlust som gravid är skyhög eller helt försvunnen trots att vi inte setts på så länge är underbart! Vi delar ju ett förflutet, eftersom vi varit vänner sedan i sjuan, då jag började i hans klass! Så mycket har hänt genom åren, och det är skitkul att tänka tillbaka på allt knäppt och kul vi gjort tillsammans. Han var ju trots allt en av dem jag hängde med i stortsett varje dag i tre år, och sådant sätter sina spår!

Nu måste jag sova, om jag ska orka med morgondagen. Jag kommer aldrig lyckas vända tillbaka dygnet om jag ska fortsätta ligga vaken tills Teddy kommer hem om morgnarna. Jag är som ett lik när jag vaknar, och vill bara fortsätta sova tills någon tvingar mig ur sängen. Men det är så jobbigt att vänja sig vid att sova själv igen. Jag har ju trots att haft älskling vid min sida varje natt i 4 månader, jag har blivit bortskämd. Jag vill ha honom vid min sida varje natt, med hans hand betryggande vilandes på min rygg när jag somnar ♥

Nu är vi hemma igen, efter föräldrargruppen. Eller, vi var hemma för en stund sedan.. Det gick jättebra, verkligen! Jag som var så nervös innan, men för ingenting. Alla var supertrevliga, och stämningen god. Alla fick presentera sig och berätta lite om sina tankar kring förlossningen och tankar om att bli föräldrar! Det var både förstföderskor och omföderskor i våran grupp, och det gör det hela lite mer intressant. Dom som fött tidigare hade haft snabba förlossningar, en på 45 minuter! Innan var jag helt hundra på att jag ville att det skulle gå fort, fort som baaara den, men nu, tror jag inte att jag vill det längre! Vanligast är det att själva förlossningen med alla innebörder tar cirka 19 timmar för förstföderskor. Riktigt så lång tid behöver det kanske inte ta, men jag vill gå igenom alla moment! Jag tycker att det ska bli förbannat spännande hela grejen! Helt otroligt vad jag förändrats sedan jag blev gravid. Då kunde jag tänka mig ett planerat kejsarsnitt, bara för att slippa föda fram bebis! Jag var i stort sett rädd för allt! Jag skojar inte, varenda liten sak skrämmde skiten ur mig, och jag ville dö bara jag tänkte på en förlossning. Men gud som jag längtar idag! När vi tittade på förlossningsfilmen var jag nära gråt hela tiden! Bara av att kliva in i rummet med alla blivande föräldrar gav mig en liten klump i magen, inte av obehag, men det var laddat! Alla dessa magar och blivande pappor med ett stolt ansiktsuttryck, det är häftigt! Ja gud! Vi fick en bok som heter -Håll kärleken levande. Jag läste några sidor i den, och kände bara då att shit, det finns mycket man inte tänker på just nu. Snart kommer vi inte längre bara vara två, utan tre! All denna tid vi har och ägnar åt varandra ska vi nu dela på, och dela med oss av till en till. Ett litet liv. Jag tror att det kommer ta mycket på våra krafter, och att vänja sig vid det kommer nog inte bli det allra lättaste. Men sedan när jag tänker på allt vi gått igenom tillsammans, trots att vi inte varit tillsammans i lite mer än ett år, blir jag med ens lugn igen! Som jag skrivit och sagt många gånger förr, klarar vi allt tillsammans! Det är en sak jag aldrig kommer att tveka på! Min fantastiska Teddy. Vilken tur JAG haft! Och vilken tur våran lilla prinsessa kommer ha, som får en sådan otroligt fin pappa! Gud, jag ska bli mamma, och Teddy ska bli pappa. Smaka på dom orden!

Det är precis så min dag varit: helt jävla underbar!
Vaknade vid halv elva, låg kvar i sängen till typ 12, sen gick jag upp, gjorde mig i ordning lite snabbt, sen kom Johanna! Idag hade hon en liten gottepåse med sig! Den innehöll: varsin Cola, två helt underbara mackor med kyckling, avokadoröra och avocado, en påse kanelgifflar och kärnfria vindruvor! Vi dukade upp ute på altanen, i SOLEN! Där ute har vi suttit sedan hon kom fram till typ halv 5. Vi har pratat om allt, som vanligt, och druckit typ 2 kannor kaffe! Jag känner mig så bortskämd, för varje gång hon/ dom kommer på besök får jag alltid något smaskigt att äta. Och nu har vi träffats typ en gång i veckan, (okej, detta är typ tredje gången men ändå) och visst är det underbart med vänner som tar sig ändan ifrån Åhus hit, till lilla Tyringe, bara för min skull!? Jag är så glad!


Om cirka en timme ska jag och Teddy till vårdcentralen där det hålls föräldragrupp för första gången! Det ska bli så spännande, men jag är nervös! Jag lär vara yngst i gruppen, och ororar mig lite för dom andra. Jag vet, det är löjligt, men att vara ung och vänta barn är det inte alla som förstår, och accepterar. Jag ska försöka göra som vanligt, hålla huvudet högt och strunta i om det kommer en eller två blickar, för detta fixar jag! Jag ska bli en ung mamma, och en stolt sådan!

Nu har Teddy åkt och jobbat, och jag är ensam igen. Jag hatar att vara ensam. Någon som vill vara mitt kvällssällskap? :) hihi. Jag roar mig denna kväll med 2 ½ men och lite bloggläsande. Jag har redan läst alla mina vanliga bloggar, och skulle uppskatta någon ny! Den kan handla om vad som, bara den är braaa! Så tips?

Imorgon kommer Johanna hit för lite fika och mys! Jag är så jäkla glad att jag börjat träffa henne (och alla andra) lite oftare! Mina dagar blir så mycke roligare!

Jag har insett en sak idag. I takt med att min mage växer, växer även jag. För varje dag som går inser jag mer och mer vad som är underbart med mitt liv, och alla saker jag inte riktigt tänkt på innan, som jag nu uppskattar mer och mer. Jag känner mig som en ny, bättre och mycket mer ödmjukare person, och det är en skön känsla! Jag har visserligen blivit mycket mer känslig, och lipar för minsta lilla, men det finns så mycke som skrämmer mig just nu. Med tanke på att 2009 var det värsta året i mitt liv hittills, och förhoppningsvis för alltid, känns det som min lycka kan tas ifrån mig vilken dag som helst, och om inte det är skrämmande, vad är det då?

Jaja, nu ska jag försöka somna, så jag kommer upp i tid i morgon! Natti