hit me
Idag berättade jag lite för Angelica och Agata om hur det egentligen ligger till.
Angelicas reaktion. Jag vet inte hur jag ska förklara den. Hon blev glad. Och det gör MIG fruktansvärt glad.
Gud, det kändes verkligen bra. Obeskrivligt.
Känns ganska skönt nu, även om jag önskar att jag slapp gå i skolan, men. Egentligen, det är en sån sak som man bara ska gå igenom. Så ser jag på det iallafall.
Jag kan inte säga att det känns som att allt ska lösa sig, för det tror jag inte det kommer, inte bara sådär iallafall. Jag kommer bli tvungen att kämpa. Kämpa röven av mig. Jag har verkligen fuckat detta året nu, i 2:an alltså.
Men, jag måste ta tag i saker och ting nu. Såhär kan det inte fortsätta, och jag är väldigt glad att jag äntligen insett det! ÄNTLIGEN.
Förövrigt känns allt ganska okej. Kunde dock inte somna inatt. Låg vaken till typ 2. Alla mina tankar susade omkring i skallen på mig. Glad, lycklig, rädd, förväntansfull, spännd mm. GUD, jag vet inte hur jag ska kunna förklara allting? Kan försöka: AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH #()/#Q/¤"/&¤("¤)("¤?)?%")?!#.
Japp, så typ? Ena dagen är allt skit, andra dagen guld och gröna ängar. Jag fattar inte det? Hur fan kan mitt humör växla på det viset? Okej, klart jag fattar LITE varför, men att det va möjligt?
Varenda gång, väcks ytterligare lite hopp. Jag ser saker framför mig. Jag önskar och vill verkligen. Jag vet inte hur jag ska gå till väga. Jag vet, att när jag väl bestämt mig för en sak, så brukar jag inte ge upp. Och så är det denna gången också. Jag vet vilken kämpe jag egentligen är. Men rädslan. FY, den är sjuk nu. Verkligen. Jag är körd när det kommer till vissa saker. Som att lita på folk tillexempel. Jag hoppas som fan. Det är kanske en nackdel.
Jag lever i min fantasivärld, där jag skrivit reglerna. Och vi spelar efter dom.
Jag vill spela spel.
fighting this feeling
Plus fotmask. Under tiden övade Joel och Henke på att knäppa upp våra bh:ar. Hm, nördar edom, haha.
Men innan det var vi i Kristianstad. Hank shoppa skor.
Och ännu mer innan det höll jag och Mullemupp i idrotten i skolan, blev simning. MIN FAVORIT GREJ, ohyes.
Fick mycket beröm av fröken Eva. (Y)
Sen idag, har jag lekt med mamma. Vi har haft värsta mysdagen.
Va i stan och shoppade kläder till mig, sen drog vi till Vinslöv och hämtade mattor, möje najs.
I morgon är det skola som vanligt. Jag önskar jag slapp.
Hit me
Weekend
Min helg har varit händelserik. Har hittat på en massa bus.
Igår jobbade jag, massa att göra. Ohyes. Senare på kvällen begav jag mig åter till Tyringe för att leka med mina män. Vi stack till Malmö o kollade Saw 4. Pissläskig va den. Höll HÅRT i Freddes arm hela tiden.
Jag blev full på vägen till Malmö, på typ ingenting. Gjorde bort mig lite, flörtade med biokillen mm. Men skit ide.
Sen drog vi hemmåt igen, inom stan en sväng, men sen vidare till Tyringe. Tim blev stoppad av polisen,.. Körde i 60 på 30 väg. Men INGET hände. sinnes, änglavakt.
Sen stack vi hem till Fille. Där va de lite folk, trevlans. Sen vidare hem till Ralle, där jag slocknade på golvet.
Idag har jag mått skit, verkligen. Har INTE gjort för mycke asså. Bara legat i soffan, sovit.
I morgon börjar inte jag förns 14.45. Ända lektionen är idrott, simning. Som jag och Mullemupp ska hålla i :) wiii.
Jag har tänkt mycke på dig.
Ärligt talat i stort sett hela tiden.
Låt det inte rinna ut i sanden, snälla.
Don't know what to say
Hade inte förväntat mig att saker o ting skulle vara såhär jobbiga och svåra.
Nej verkligen inte.
Var på möte med syon igår, vilket inte gjorde saken lättare, snare tvärtom.
Kändes som hon ville få mig att byta skola.. Eller göra det så svårt som möjligt för mig.
VARFÖR?
Inte den blekaste faktiskt.
Jag vill inte börja ettan igen efter sommaren, jag vill inte heller gå klart tvåan här, för att sedan byta till SAMHÄLL på linne, o gå tvåan öven där. Varför skulle jag det liksom? Så sjukt B känns allt nu.
Plus, att i morse när jag vaknade hade jag så ont i magen att jag inte kunde resa mig. Hur kul är det ?
Hoppas bara min helg blit så bra som jag tror den kan bli.
Allt hänger på dig.
Hmpf. Fredag kväll och jag sitter hemma. Jag står snart inte ut mer.
Har lagat mat till familjen, IM GOOOOD.
Okej, de va trevligt, men nu då? NU, när klockan är 22 typ, är det INTE kul längre.
Jag vill UT. Hitta på något med någon.
Helgen blev inte som tänkt, verkligen inte. Tråkigt tycker jag det är.
Nu dröjer det länge till nästa gång, om det ens blir någon.
Varför tog inte någon ner mig från mina moln tidigare?
Eller jag får kanske skylla mig själv för att jag är blond o blåögd ?
Suck,.. Så tänker jag efter: Emma, ta inte ut något i förskott.
Men seriöst. helt ärligt känns det som skeppet redan seglat, och jag blev lämnad kvar.
MEEEEN. Jag vill ju så himla gärna. Jag VILL VERKLIGEN.
Jag låter desperat. And yes, I am.. tror jag.
'Cause I'm just a girl, I'd rather not be
'Cause they won't let me drive late at night
I'm just a girl, guess I'm some kind of freak
'Cause they all sit and stare with their eyes
I'm just a girl, take a good look at me
Just your typical prototype
I've had it up to here
Am I making myself clear?
Mys
Jag förstår inte det. Mitt humör har skiftat från depp till topp, bara sådär.
Det är så otroligt skönt. Jag ler hela tiden. Allt gör mig glad nu. Inget rubbar mig.
Hur är det möjligt bara sådär? Jag tror en del beror på han, han med stort H.
Det känns bara så bra. Det gör det verkligen.
Och vad gäller skolan känns det helt okej nu. Just nu...
Jag förlitar mig inte på mina plötsliga känslor, för då kommer jag bara bli besviken.
Jag vet hur det är.
I morgon ska jag iallafall på möte hos syon. Britt ska följa med, det känns bra.
Men innan i morgon ska jag hinna med en mysdag med Angie, min babe.
Ska hem till henne sen, kolla film, hitta på bus, sen sova där,..
Hennes kärlek är inte hemma, så jag ska hålla henne sällskap i natt, haha.
Jag längtar
Jag är på väg någonstans,
och det kommer bli bra.
Underbart
Känslan är skön, och jag vill aldrig att den försvinner.
Min helg har varit den bästa på länge, helt underbar.
Det känns som att saker håller på att ordna upp sig för mig. Jag håller tummarna för att min magkänsla stämmer.
Efterlängtad helg, oh yes.
Men, trots att jag hatar skolan mer än något annat för tillfället, så har denna veckan gått förvånansvärt snabbt ändå. O det tackar jag gudarna för. På söndag kommer jag få veta lite om hur min framtid kommer se ut,
jag är både spännd, glad, rädd, förvirrad, lycklig, förbannad... you name it.
Jag vet inte om jag är redo för det som komma skall. Men, face it. Yes, I'm gonna do that. Face my fear.
Men innan söndag ska jag hinna med massa roligheter. Idag, har jag och min syster legat framför tv:n och chillat järnet. Skit mysigt har det vatt, verkligen. Sen nu ikväll, är Jessica och Steffie ( Mandas vänner ) här. Milia kommer snart med skulle jag tro.
I morgon blir det först jobb mellan 7.00 - 16.30. 9,5 timmar, de ni. Varje helg, ca 1,5 år tillbaka har jag jobbat VARJE lördag. Men vet ni? Jag älskar det. Lövet är mitt himmelrike. Näst intill iallafall.
Sen efter jobbet ska jag träffa en viss man. Och, DET ser jag fram emot. Får se vad vi hittar på.
Ingenting kan stoppa mig för tillfället. Det är sjukligt längesen jag kände på det viset.
Jag är tillfreds med livet just nu, på vissa avdelningar.
Och det, tycker jag, är ett steg i rätt riktining.
Tack för mig.
I'm back in the game
Hur kan allt förändras bara sådär, poff? En liten grej egentligen, o allt känns så mycke lättare?
igår kunde inget rubba mig, verkligen inget. Inte ens att det va så kallt ute, att man frös ihjäl bara av att gå utanför dörren, att jag va tvungen att stanna i skolan till lite efter sju bara för att det va öpptet hus, att mina pengar är slut,.. INGET kunde rubba mitt humör igår. Och det bara för en liten vink från honom. Några små sms som fick mig att vilja skrika och hoppa av glädje.
Det är så löjligt egentligen. Det är som att vara besatt, inte sant Janina?
Och tack för att Janina äntligen är hemma från stora staden nu.
Dont leave me here in this shit.
Mjaaau
Måndag- värsta dagen på hela veckan
Idag började dagen inget vidare. Mitt tåg tog 45 minuter till skolan istället för 20 minuter som det brukar och ska ta. Det värsta med att pendla- tågen. Hur kan det vara så svårt att köra ett tåg så att resenärerna kommer fram i beräknad tid? Det går ju ändå på räls liksom.
Sen att jag va påväg till skolan förklarar ju varför dagen inte började vidare bra.
I skolan gjorde vi inget- som vanligt. Eller jo, vi satt i datasalen. Ganska bra det ändå. Där va det varmt och man slapp lärarna. Vi har nämligen projekt i skolan. Min grupp, som inkluderar Marcus, Emma och Victor. Och jag då såklart, The projektledare. Men inte har jag några fördelar för det, ack nej. Jag vill ju använda dom andra som slavar, är inte det tanken med att vara en "ledare" ?
Nej, nu flummar jag iväg. Men det är okej ibland.
Senare under dagen hade jag mitt första mentorsmöte under denna terminen, med skräck Helene. Men för mig är hon ingen skräck längre, det va hon bara i början av ettan, och det har jag sagt till henne. Men hon tog det med en nypa salt. Tror hon är van vid att folk får det första intrycket av henne. Stackarn'
Vi pratade om min skola. Hur jag tyckte det kändes och gick. Jag va helt ärlig, jag sa: SKIT.
Hon hade förstått det.
Diskuterade ett o annat. Ska ha ett nytt möte, inte i morgon o inte nästa tisdag men nästa igen.
För då har jag nog funderat lite mer, och vatt på möte med Lövet om hur det blir efter jul.
För just nu har jag ingenaning, som sagt.
Vi slutade tidigt i skolan. Redan klockan 12. Skönt för en gångsskull. Men i morgon ska jag va i skolan i 12 timmar. Jävla öppethus. Hoppas nu det är många som kommer.
Anyway, det tänker jag inte skriva om.
Jag ocg Mulle gick på stan en stund. Hon köpte en jacka, (som jag med vill ha fast annan färg än den hon köpte, men jag såg ut som en vandrande alaskamänniska.) Men Mulle va skit snygg i den. En 10:a enligt mig.
Jag köpte nya mjukisbrallor. Adidas, verkligen en bra investering enligt mig själv. Tillochmed min far som hatar mjukisbyxor tyckte dom va snygga. Men sen kostade dom också. Men, vill man så vill man. Det resonomanget kör jag med väldigt ofta. Ofta när det gäller skor. Men så var det inte i detta fallet.
Nu ikväll orkar jag inte göra så mycke. Är väldigt trött och har tyvärr också fått huvudvärk. Jag hatar det.
Men nu ska jag kolla på Andra Avenyn. Eller heter det första? Jag minns faktiskt inte...
Tankar och funderingar
Då har även jag en blogg nu.
Kände att även jag behövde skriva av mig lite. Har så många tankar och funderingar just förtillfället.
Jag ska var ärlig, jag är helt lost på min egen planet. Jag står inför så många val, och alla verkar lockande på ett eller annat vis.
Det har pågått länge, väldigt länge. Redan sen i ettan. Jag kände då att jag hamnat fel på ett eller annat vis. Men hur va det möjligt? Jag ville ju gå media och sedan bli journalist. Men... hur kunde då allt kännas så jävla fel? Inget stämde. Det gör det inte nu heller. Jag är fel, helt fel på det. Detta är inte vad jag vill. Eller är det bara så att jag inte har orken att anstränga mig så pass mycke att det ska funka och vara roligt? Jag ligger efter med allt. Men det är för att jag tycker det är skit tråkigt, eller? Borde jag bara ta mig i kragen och anstränga mig lite mer? Eller kommer detta aldrig att funka?
Och nu...nu har jag ju bestämt mig. Eller, tills igår/idag hade jag bestämt mig. Nu tvekar jag. Jag längtar efter ett jobb och en egen längenhet. Jag vill bli vuxen. Tjäna mina egna pengar och kunna ta hand om mig själv. Jag vill leva MITT liv nu. Jag vill inte gå i skolan. Skolan är inget för mig. Men sen tänker jag på studenten. Ska jag aldrig få uppleva den? Den som jag längtat o längtat efter så länge jag kan minnas? Dagen då JAG slutar skolan, då jag dricker champagne med mina vänner bak på ett flak eller i en fullproppad bil? Men sen tänker jag, ska jag bita ihop, och kämpa som aldrig förr för 1 VECKA? 1 vecka. Är det värt det? Ska jag leva i mitt eget helvete i 1 ½ år till bara för denna ynka vecka? Nej, jag vet varken ut eller in.
Jag har ju Lövet. Mitt älskade Lövet som jag älskar så mycke. De underbara människorna där. Och pengarna, pengarna skulle kunna bidra till mitt nya liv, i egen lägenhet. Så vuxen skulle jag vara i min egna lägenhet.
Den skulle vara så fin, och jag skulle leva mitt vuxna liv i den.
Varför denna längtan efter det som så småningom kommer för de allra flesta?
Jag har mycke att fundera över. Många viktiga beslut att fatta. Jag ska tänka igenom allt väldigt noga. För denna gången ska jag inte göra något på tok förhastat. Jag måste tänka på mitt eget bästa.
Emma
