17 dagar kvar
Kan tänkas bli mycket tjat om hur många dagar det är kvar tills beräknad förlossning nu. Men vem kan klandra mig. Har väntat så länge nu. Jag vill bara ha ut lilla sessan nu, pussa o krama henne och visa upp henne för hela världen. Som jag längtar. Nu är BB väskan nästan klar packad, och alla bebis kläder tvättade. Helt galet vad mycke kläder hon har redan. Men det är väl självklart att man vill att hon ska ha fina saker. Och bebiskläder är helt omöjliga att inte köpa när man ser dom.
Jag ser fram emot förlossningen. Självklart finns det många tankar som dyker upp nu innan, som: kommer jag fixa det. Hur ont kommer det egentligen göra. Kommer jag kunna föda normalt. Kommer allt att vara bra med bebis, och så mycke mycke mer. Minsta lilla känning i magen nu och jag tänker NU ÄR DET DAGS! Men så somnar man och vaknar upp på morgonen, fortfarande med världens kula på magen och ingen bebis. Nu är hon ju ett fullgånget barn och får komma ut gärna nu på direkten. Ska hyra stuga i Stockholm i sommar, tillsammans med Carro o Pierre. Två småbarnsfamiljer. Det blir antagligen under vecka 29. Så om bebis kommer nu hinner vi vila upp oss lite innan, och komma in i hela den där superstora grejen med att vara föräldrar, kunna amma och lära känna bebis. Det ska verkligen bli skönt och roligt att komma iväg. Självklart kan jag känna lite nervositet också. Men det hör väl till antar jag..
Iallafall, nu ska jag och lilla Loppan gå upp och lägga oss. Tack och lov att jag har henne som sällskap om de flesta kvällar och nätter. Jag är verkligen rädd för att sova ensam nu. Tänk om förlossningen sätter igång, med Teddy i Danmark och jag helt ensam här hemma. Fy, vilken mardröm. Men jag har min familj 5 minuter bort, och om något skulle hända mitt i natten ringer jag min supermamma, så räddar hon mig :)
Godnatt
Jag ser fram emot förlossningen. Självklart finns det många tankar som dyker upp nu innan, som: kommer jag fixa det. Hur ont kommer det egentligen göra. Kommer jag kunna föda normalt. Kommer allt att vara bra med bebis, och så mycke mycke mer. Minsta lilla känning i magen nu och jag tänker NU ÄR DET DAGS! Men så somnar man och vaknar upp på morgonen, fortfarande med världens kula på magen och ingen bebis. Nu är hon ju ett fullgånget barn och får komma ut gärna nu på direkten. Ska hyra stuga i Stockholm i sommar, tillsammans med Carro o Pierre. Två småbarnsfamiljer. Det blir antagligen under vecka 29. Så om bebis kommer nu hinner vi vila upp oss lite innan, och komma in i hela den där superstora grejen med att vara föräldrar, kunna amma och lära känna bebis. Det ska verkligen bli skönt och roligt att komma iväg. Självklart kan jag känna lite nervositet också. Men det hör väl till antar jag..
Iallafall, nu ska jag och lilla Loppan gå upp och lägga oss. Tack och lov att jag har henne som sällskap om de flesta kvällar och nätter. Jag är verkligen rädd för att sova ensam nu. Tänk om förlossningen sätter igång, med Teddy i Danmark och jag helt ensam här hemma. Fy, vilken mardröm. Men jag har min familj 5 minuter bort, och om något skulle hända mitt i natten ringer jag min supermamma, så räddar hon mig :)
Godnatt
Kommentarer
Trackback
