Inte många dagar kvar

Nu flyger dagarna förbi, tycker jag i efterhand. När jag väl är där vill jag ibland bara gråta. Nu har jag ont nästan konstant, jag sover nästan ingenting. Jag bara väntar. Jag lever i min dimma. Väck mig! Jag vill ha våran bebis här nu! Jag vill inte gå över tiden. Jag vill inte gå såhär en dag till, tjock och äcklig. Folk som saknar att vara gravid efter de fött måste ha något som inte är helt hundra i skallen? Jag trivs inte alls såhär. Vad jag än sätter på mig liknar tält. Jag välter glas och koppar med magen när jag reser mig från bord, jag klarar aldrig att vara ren en hel dag, mm. Så ser det ut för mig just nu. Finns det någon som är avundsjuk? Nej, jag tänkte väl det.

De senaste dagarna har jag iallafall omgett mig med folk jag älskar och trivs med. Jag har hunnit shoppa lite bebissaker och hunnit med mycke hemma. Nu de sista dagarna innan förlossningen hoppas jag kunna hinna med och få vila lite. Jag vill verkligen få vila.

Nu sticker jag och Teddyälskling till Carro o Pierre. Vi har förövrigt spenderat dagen i Halmstad! Love it!

Det händer saker...

Usch som jag mår. Mår illa till och från. Har superstarka sammandragningar/ förvärkar hela tiden.. Ont har jag. Och jag är ensam igen. Teddy var tvungen att åka till Danmark, men han trodde inte det blev något jobb alls, dom var bara tvuuuungna att åka dit OM det blev något jobb. Fyfan vad jag hatar hans jobb.. Ååååååh nu gör det sådär förbannat ont igen.. Jag ska värma värmekudden sen ska jag försöka sova. Jag vet hur det kommer bli, ingen sömn, eller, minimalt med sömn. Imorgon ska jag iallafall träffa älskade Johanna och Angelica i stan. Kanske sista gången utan bebis? Hoppas hoppas hoppas!!!

Ett rent helvete!

Fyfaaaaaan vilken natt jag har haft! Det värsta av allt är att jag fick gå igenom den ensam. Började med lite molande "mensvärk" men övergick till fruktansvärd smärta. Jag satt i fåtöljen i vårat sovrum och grät, jag trodde jag skulle dö. Smärtan kom och gick. Ibland höll den i sig i 5 minuter, ibland 2. Sen va jag lite smärtfri, sen kom den igen. Förvärkar. Då går mina tankar till riktiga värkar. Usch. Alvedonen hjälpte inte ens inatt, som den brukar göra annars. Men nu idag känner jag mig som "vanligt". Har mycket sammandragningar, men inget jag inte står ut med. Det är 12 dagar kvar till beräknad förlossning idag. 12 dagar. Om jag ska må och känna mig såhär varje natt i 12 dagar eller mer kommer jag gå under. Det måste vara både fysiskt och psykist omöjligt.

Fy vad jag känner mig dålig nu. Men jag tror att om jag inte varit helt ensam inatt hade jag inte upplevt det riktigt lika hemskt som jag faktiskt gjorde. Att vara ensam och ha ont är ibland det värsta jag vet, jag känner mig verkligen hjälplös. Och med Teddy i Danmark varje natt blir det ju så. Han måste jobba, och jag får vara hemma.


Igår städade jag klart huset. Så nu är både ovan och nedanvåning skinande rent. Bebis kan komma nu. Jag monterade ihop hennes spjälsäng och bäddade. När jag hade ont inatt satt jag och tittade på den, det gav mig lite styrka. För trots allt så kommer det ju något gott ur det hela. Jag längtar tills det är över nu!

Trött

Nu går jag in i vecka 39. Helt galet!!! Idag har jag haft så mycket känningar att jag behövt vika mig dubbel emellanåt. Men det är roligt, för man känner att något håller på att hända där inne, hon förbereder sig för ankomst! Som jag längtar!
Jag har varit så flitig idag! Har städat nedanvåningen, skrubbat panel, tvättat, putsat fönster mm. När jag dammsög sofforna blev magen stenhård. Om inte min dag och dagsaktiviteter sätter igång förlossningen ska jag ligga platt på rygg fram till förlossningen. Då är det fan omöjligt att något funkar för att sätta igång en förlossning. Haha. Jag kommer inte kunna hålla det, de vet jag, men ändå. Ska snart krypa till sängs. Har renbäddat sängen. Ska bara hänga lite tvätt först. Imorgon ska jag städa ovanvåningen, sen ska vi sätta ihop spjälsängen och bådda den fint :) ♥


Dessa väskorna beställde jag och Teddy på Junkyard. Istället för fula och svindyra skötväskor ska vi ha dessa :)

 



Jag har världens bästa pojkvän. Mitt hjärta slår extra hårt bara jag tänker på honom. Vi ska snart få barn tillsammans. Vi ska bli en familj och leva lyckliga tillsammans i resten av våra liv. Vår dotter kommer bli den finaste prinsessan i hela världen. Jag är verkligen lyckligt lottad, och ska ta till vara på varenda sekund tillsammans med mina älsklingar. Jag ska älska dom, och vårda dom resten av mitt liv.


2 veckor

Idag är det två veckor kvar. Puh, inte lång tid! Från alla dessa hundra dagar fram till 14 dagar, det har gått så himla fort! Det får gärna vara över nu. För fy så ont jag har. Kunde inte sova alls i morse, så jag gick upp, tog två alvedon pga värken och förskte vila, men jag kunde inte ens ligga ner. Så jäkla ont. När de värsta försvann satt jag igång med att dammsuga och städa köket. Dammsög ryamattan i tv-rummet som fan, bara för att få igång det hela lite mer, och det funkade. Sammandragningarna blev jättestarka! Tror jag ska putsa fönstrena snart med! Kanske klippa gräset!? Puh, nu jäklar vill jag föda barn!

2 veckor och 2 dagar

Guuud, jag vill inte gå runt såhär längre. Jag är trött på magen, trött på att ha ont och trött på allt. Nu vill jag att bebis kommer. Jag beställer en bebis, senast till i morgon kväll. Det är liksom inte alls roligt det här längre. Jag vill bara lägga mig och gnälla. Inte röra en fena. Kan man vägra? Nu börjar nervositeten komma. Det här med att ha ont är inte min grej. Jag har haft ont så länge nu att det får räcka snart. Jag är livrädd för att allt ska starta när inte Teddy är hemma. Han måste vara hemma. Och det måste vara han som kör mig till sjukhuset, för han kör fort. Fort ska det gå, så att jag kommer till ett ställe där jag är trygg sen. Tänk om jag skulle föda i bilen, om allt går så jäkla fort? Okej, det är ytterst ovanligt, men tänk om? Nej, nu lägger jag av.


Igår var vi på student hos min kusin Lina. Super trevligt var det, god mat med. Jag var självklart nära att börja gråta hela tiden. Speciellt när man hörde alla glädje tjut i högtalarna innan de sprang ut, då brast det nästan för mig. Men jag fick titta upp i himlen och blinka några gånger. Jag lyckades hålla mig någerlunda anständig ändå.
Sen på kvällen hyrde jag och Teddy film. Men jag somnade och såg inte ett dugg. Ikväll blir det till att besöka underbara vänner och äta pizza och dricka latte. Det ska bli mysigt! Det är skönt att omge sig med människor man trivs med.

17 dagar kvar

Kan tänkas bli mycket tjat om hur många dagar det är kvar tills beräknad förlossning nu. Men vem kan klandra mig. Har väntat så länge nu. Jag vill bara ha ut lilla sessan nu, pussa o krama henne och visa upp henne för hela världen. Som jag längtar. Nu är BB väskan nästan klar packad, och alla bebis kläder tvättade. Helt galet vad mycke kläder hon har redan. Men det är väl självklart att man vill att hon ska ha fina saker. Och bebiskläder är helt omöjliga att inte köpa när man ser dom.

Jag ser fram emot förlossningen. Självklart finns det många tankar som dyker upp nu innan, som: kommer jag fixa det. Hur ont kommer det egentligen göra. Kommer jag kunna föda normalt. Kommer allt att vara bra med bebis, och så mycke mycke mer. Minsta lilla känning i magen nu och jag tänker NU ÄR DET DAGS! Men så somnar man och vaknar upp på morgonen, fortfarande med världens kula på magen och ingen bebis. Nu är hon ju ett fullgånget barn och får komma ut gärna nu på direkten. Ska hyra stuga i Stockholm i sommar, tillsammans med Carro o Pierre. Två småbarnsfamiljer. Det blir antagligen under vecka 29. Så om bebis kommer nu hinner vi vila upp oss lite innan, och komma in i hela den där superstora grejen med att vara föräldrar, kunna amma och lära känna bebis. Det ska verkligen bli skönt och roligt att komma iväg. Självklart kan jag känna lite nervositet också. Men det hör väl till antar jag..

Iallafall, nu ska jag och lilla Loppan gå upp och lägga oss. Tack och lov att jag har henne som sällskap om de flesta kvällar och nätter. Jag är verkligen rädd för att sova ensam nu. Tänk om förlossningen sätter igång, med Teddy i Danmark och jag helt ensam här hemma. Fy, vilken mardröm. Men jag har min familj 5 minuter bort, och om något skulle hända mitt i natten ringer jag min supermamma, så räddar hon mig :)

Godnatt

19 dagar kvar

Var hos barnmorskan idag. Allt ser fint ut. Mitt SF mått är 34 nu, två centimeter mer än förra gången jag var där. Lillan ligger mitt emellan stor och liten bebis nu. Två veckor och 5 dagar kvar idag, 19 dagar. Det är ingenting. Hon kan få komma nu, nu är hon ett fullgånget barn. Helt ofattbart att hon legar där inne i min mage i ca 9 månader nu. Bara växt, sparkat, hickat och blivit större. Jag längtar så efter henne. Allt är inhandlat till henne nu. Ska montera ihop sängen. Då kanske hon känner att vi gjort det fint för henne, och vill komma ut till oss :)

Svettigt

Puh vilken dag. Jag har farit och flögit hit o dit hela dagen känns det som. Jag orkar visserligen inte lika mycke som förr längre, men idag har jag knappt haft en lugn stund. Det känns i kroppen nu, men det är en ganska skön känsla idag. Jag är verkligen helt slut. Jag kommer verkligen kunna somna i natt (peppar peppar)
Jag känner att det finns så mycke jag måste hinna med, som jag bara måste fixa, annars blir det liksom inte av. Jag ska försöka bli bättre på en sak: BE OM HJÄLP!!! Jag kan inte allt, jag orkar inte alls, och jag hinner inte allt. Jag kanske börjar känna av hur nära bebis ankomst verkligen är, undermedvetet... Kanske därför jag känner att jag måste fixa allt nu, att inget kan vänta? Det är ju normalt iallafall.

Igårkväll hände en ganska cool grej. Jag satt i soffan, bakåtlutad med fötterna dinglandes precis ovanför golvet. Då bara sjönk magen. Man såg det så tydligt. Amanda såg det också!!! Och helt plötsligt kände jag en helt underbar känsla: jag kunde andas igen!!! Guuud vad skönt. Och så häftigt var det. Är de normalt att man ser så tydligt att magen sjunker? Borde inte det liksom komma succesivt? Jag mår bra iallafall, och det är huvudsaken. Men snart kommer nog bebis, som jag längtar :)

Vecka 37

Välkommen JUNI!!!
Helt galet att det är första juni nu. Vart tar tiden vägen. Nu ska sommaren vara här, även om det inte riktigt känns så ännu. Men det kommer väl, snart hoppas jag. Och jag hoppas att bebis kommer snart med. Jag försöker att inte vara så fixerad vid själva datumet, men det är svårt. Många tror att hon kommer komma mellan en- två veckor för tidigt, men jag vågar knappt hoppas. Det är inte roligt att vara sån här längre. Jag vill kunna sova, slippa smärtorna i magen och framförallt slippa foglossningen. Det känns som att min kropp sakta men säkert utplånas. Bebis väcker mig hela tiden och sparkar på revbenen. Jag hoppar som en galning i sängen när hon gör det. Tappar luften och vänder och vrider mig. Ibland gör det fruktansvärt ont, och ibland kittlas det något djävulskt. Men, jag försöker hålla humöret uppe och inte vara alltför gnällig. Jag läser om vilka symptom man kan få när förlossningen närmar sig, och jag har en hel del. Vissa är kanske inbillning medans andra är definitiva och väldigt tydliga!


Jag har inte skrivit om Babyshowern tjejerna höll för mig i söndags kom jag på nu!
Dom kom hit, styrde och ställde. Jag blev tillsagd att inte göra något, bara vara gravid. Det är jag ju ganska bra på vid det här laget så det gick bra! Det dukades fint, förbereddes fika med världens godaste kakor/ bakverk mm. När gästerna kom bjöds det på alkoholfri champagne (som var bland det godaste jag druckit) sen fikade vi. Jag blev så mätt och natten efter drömde jag om morotskaka hela natten, haha. Sen öppnade jag paket. Allt var så himla fint. Tack till alla! Efter det gissade mina vänner hur "lång" jag var runt magen. Vissa gissningar gjorde mig glad, andra inte. Måttet var iallafall 116 om jag inte minns fel. Herregud, det är verkligen inte litet! Sen blev det namnförslag mm. Jag hade en underbar dag! Och jag har verkligen världens finaste vänner! ♥

Igår var Angelica och Lasse här en runda med lilla Milo, kenzos lekkompis! Vi lagade mat, snackade och hade det väldigt mysigt! Jag älskar spontana besök. Dom blir alltid dom allra bästa! När dom åkt hem kände jag hur trött jag är i min kropp. Jag har hållit igång och haft folk här nu flera dagar i sträck. Jag behöver vila, men ser allt som behöver göras, det kryper i kroppen! Men fram till förlossningen måste jag ta det lugnt och vila. Självklart finns det saker jag måste fixa här hemma. Jag har börjat packa BB väskan nu, och bebis kläder tvättas för fullt! Nu kan hon komma :)
Mamma var här innan och drack lite kaffe med mig. Hon hade med sig världens sötaste bebiskläder. En vit omlottbody och rosarandiga haremsbyxor typ! Tror det får bli dom kläderna bebis ska åka hem i :) Kan lägga upp en liten bild på dom senare!




 

 

 


Utmattad

Folk säger hela tiden till mig att njuta av tiden nu innan bebis kommer, för sen är fröjden över. Jag känner inte av något lugn alls just nu. Jag är helt utmattad och har så fruktansvärt ont överallt. I helgen har jag knappt sovit någonting. Vaknar flera gånger i timmen och kollar klockan. Och varje gång jag ska vända mig eller överhuvudtaget röra mig så kvider jag av smärta. Att jag städade och fixade hela dagen igår gör ju säkerligen inte saken bättre. Vi hade ju mamma, pappa, Teddys mamma, hennes kille och våra mormödrar här på lite morsdagsmiddag igår kväll. Allt var verkligen supermysigt och bra, men jag fick så ont i kroppen. Tillslut kunde jag inte ens sitta upp. Jag bryter ihop tillslut och bara gråter. Jag skäms, men kan inte kontrollera mina känslor längre. Det var likadant i fredags när vi lämnade min bror i stan, han skulle på Siesta. Jag bröt ut i tårar för att inte jag kunde vara där, varför får inte jag vara "ung" och gå på festival? Löjligt, jag vet, men jag kan verkligen inte kontrollera mina känslor. Jag känner så mycket, för mycket!


Idag ska jag iallafall ha världens bästa dag. Om några timmar står mina tjejer här och ska förbereda inför min babyshower som dom fixar till mig! Jag ska njuta av denna dagen till max, för som jag längtat! Innan dess ska jag försöka vila en stund här på soffan, annars kommer jag väl bryta ihop och stortjuta för varenda liten sak!

Babyshower








Jag har världens finaste vänner. På söndag har de planerat en babyshower för mig och lilla sessan! Även om hon inte är här så tror jag hon kommer ha precis lika roligt som sin mamma, fast i magen :)





Vagnen






Såhär ser vagnen vi köpt ut :)

35 dagar kvar

Guuud vad tiden går fort nu. 35 dagar kvar. Så himla spännande :) Jag längtar! Sitter och spanar runt lite här vid datorn. Har kollat Helsingborg lasaretts hemsida, skrivit ner numret till förlossningen och lagt in det på mobilen. Med tanke på att bebis kan komma när som kändes det som att det var dags att kolla upp numret dit nu! Att föda efter vecka 36 anses tydligen helt normalt, så nu är jag lugn igen, imorgon går jag nämligen in i just vecka 36. Jag har ju visserligen ingen aning när hon behagar komma, men nu vet jag iallafall det, och slipper oroa mig. Måste börja tvätta hennes kläder nu med!


Idag har vi varit och köpt barnvagn :) Det blev en Brio Sing. Jag tycker den är skitcool. Innan har jag varit helt inne på Emmaljunga, men så blev det inte. Denna är lite mindre och smidigare. Den ser lite futuristisk ut. Så nu har vi en sak mindre att handla. Nu får vi både hem bebis från BB, och kan köra runt och visa upp henne när vi kommit hem. Helt underbart!
Jag har även hunnit med att träffa Johanna en runda idag. Blev en snabb kopp kaffe, för sen skulle vi hem till mamma och pappa. Dom bjöd på grillat, och guuud så gott det var! Hann även med en kaffe där. Sen var vi tvugna att åka hem igen, för Teddy skulle sticka och jobba halv 10. Så här sitter jag i min ensamhet och tittat på Sex and the City dokumentären. Den om den andra filmen. Som jag längtar tills jag ska se den!


Imorgon blir det barnmorskan klockan elva. Det ska nog göras ett ultraljud. Ska kolla så att bebis växer som hon ska och inte är för liten. Håller tummarna för att allt ska se bra ut!


Alla tankar till Carro o Pierre ♥

Skitdag

Idag är det ingen bra dag alls. Jag är förbannad, deppig och ledsen. Jag gråter för precis vad som. Jag och T är ovänner. Han tar Kenzo i försvar hela tiden. Han får göra precis vad han vill, och om jag säger ifrån får JAG skäll. Jag orkar inte just nu. Jag har inget tålamod. Jag vill att någon håller på mig för en gångsskull. Jag orkar inte gå ut och gå med honom, för det gör ont, så förbannat ont. Då är det synd om Kenzo, han mååååste ju gå. Men jag då? Är det inte synd om mig?


Jag har en riktigt dålig dag helt enkelt. Inget känns bra, inget känns rätt och allt är värdelöst. Livet är orättvist, det vet jag. Men just nu önskar jag att allt vore så mycke enklare. Just nu skulle jag vilja vara någon annan, någon annanstans. Jag saknar min familj. Jag saknar lugnet vi hade där hemma, bara kunna sitta ner i soffan, dicka kaffe och prata, en hel dag. Jag vill vara liten igen, utan alla bekymmer som följer med vuxenlivet. Jag vill göra något roligt. Jag saknar tiden då jag var i Thailand, och bara "upptäckte" ett annat liv. Just nu känns det som att jag har så långt kvar till att vara färdig bakad. Jag känner mig inte vuxen just nu. Mycket jobbigt har hänt de senaste månaderna, som jag tycker är orättvisa och undrar varför jag måste gå igenom allt sånt. Jag vill ha ett bekymmersfritt liv, må bra och trvias varje dag.
Imorgon kommer jag säkert vara hur lycklig som helst igen, men inte just nu. Jag vet att man måste ha sådana här dagar ibland, att alla har det. Men jag orkar inte just nu bara. Jag vill bara vara ifred.

Jag är en gnälleröv nu, jag vet. Men det får jag vara.
Nu ska jag krypa under min filt och läsa den nya Solo, dricka kaffe och tycka synd om mig själv.
Så det så.


Värme

Gud vad varmt det varit idag, eller är idag rättare sagt! Jag håller på att kola vippen bara jag rör mig. Haha. Var ute och plockade hundbajs innan, för Teddy skulle klippa gräset. Jag svettades som en dåre. Men det är väl förståeligt. Alla svettas i denna värmen, men prova då på att vara gravid också. Inte så jätte kul, men hellre värme än kyla. Mina fötter är fruktansvärt svullna, det gör ont. Tårna ser ut som små prinskorvar.. Inte heller så spännande. Har iallafall städat lite här hemma, och förberett maten. Ikväll blir det kassler, potatis kall sås och en smarrig sallad. Jag älskar sommarmat. Tänker spendera kvällen ute på altanen med kall cola och älskling. Lite godis och kortspel hade suttit fint.
Angelica och hennes kille har varit här en runda och hälsat på. Dom hade sin lilla vovvsing Milo med sig. Han och Kenzo busade superfint. Äntligen en hund som orkar med Kenzos valpighet. Dom sprang, sprang o sprang, bråkade om bollen och busade. Så ikväll har vi förhoppningsvis en lugn hund. Skönt! Saknar mina tjejer som ikväll firar Rebecka. Önskar att jag kunde varit med, men bara jag går utanför dörren glor folk på mig som om jag vore en cirkusattraktion. Inte jätte kul längre. Ja, jag är tjock, jag svettas. Ska faktiskt ha barn om typ 38 dagar eller vad de nu är kvar till beräknad dag. Jag tror inte det kommer dröja så länge till.

Ljuva kväll

Är precis hemkommen från världens myskväll med underbara vännerna Carro o Pierre! Började dagen där med lite kaffe, sedan hem en snabb runda, sen promenad ner till Tyringedagarna för lite mat i regnet! Sen promenad till Hemköp för att hyra film, vidare hem till C o P. Blev ingen film, satt ute hela kvällen istället. Gud vad jag älskar sommarkvällar som denna. Doften av regn och värmen i luften. Helt underbart! Har haft förbannat ont i de nedre regionerna hela kvällen. Usch, det är jobbigt nu, men inte långt kvar! Jag står ut, för jag måste! Nu blir det snart sängen med världens finaste, underbaraste mest älskade Teddy!

Sommar

Guuuud, det är så varmt att jag snart avlider!!! Jag klagar inte, men avlider kanske jag gör. Helt underbart med sol och värme, men inte sol+ värme+ gravid. Jag svettas bara jag sitter ner. Har dessutom städat nedanvåningen idag, så svetten bara rinner av mig. Men jag orkar, det gör jag. Ett stort framsteg. Men det känns förbannat bra nu. Fyför vad skitit här har varit. Men dammsugaren har stått i lägenheten, så har inte kunnat dammsuga på typ en vecka. Piii, massa massa hundhår, men det är ett minne blott nu.


Frida ska komma hit en runda senare. Gud vad längesen jag träffade henne, mitt hjärta! Ska bli kul, och skönt med sällskap med tanke på att Teddy sticker och jobbar redan halv 6 idag! Lite senare ikväll ska jag nog träffa Ralle, så jag är fullbokad, och det gillar jag. Hatar att sitta ensam hemma.

Nu har jag passerat 40 sträcket med. Idag är det 39 dagar kvar. Guuud som jag längtar!

40 days to go

Igår var jag på besök hos barnmorskan. Min vanliga är sjuk och kommer inte komma tillbaka förän i början av Juli. Jag hade en super bra barnmorska igår, men hon var bara där för dagen. Fick verkligen förtroende för henne, och hon berättade hela tiden vad hon gjorde, kände och såg. Kan meddela att bebis huvud är fixerat, redan! Det ligger nere vid bäckenet eller vad man säger. Precis som det ska ligga vid förlossningen. Hela jag sprudlar av glädje. Allt såg bra ut. Jag ska dock dit redan på tisdag igen, för att kolla att hon inte "stannar" i växten eller vad man ska säga. Nu ligger hon precis under "mellan stor bebis" och det är ju bra.. Usch vad rörigt allt blev nu. Vi får väl vänta och se. Jag tror inte att jag kommer gå tiden ut. Vet inte varför, men så har det känts hela tiden. Men vad vet jag, det kanske är önsketänkande?!


Idag har vi besiktiat lägenheten. Det gick bra, inga större anmärkningar. Jag längtar tills skiten är såld. Då ska det shoppas en massa bebissaker. Börjar känns mig lite lite stressad nu. Men vi har bilbarnstol, så hem kommer vi iallafall, men våran lilla skatt, när hon nu än behagar att komma ut :)

Sjuk?

Jag vet inte vad som händer med mig längre. Min kropp är inte som den ska. Flera gånger i veckan får jag så förbannat ont i magen (detta brukar inträffa sent på kvällen eller början av natten) Jag får så ont att jag vill börja gråta och tror att jag ska dö. Allt börjar med magont, sen blir jag illamående, kallsvettig och yr. Inatt var en sådan natt. Jag låg i sängen, fick svin ont i magen, sprang in på toan och där var jag fast. Magen vrålar verkligen. När jag lagt mig igen fortsätter det. Kutar upp, hugger tag i en "spann" och spyr. Som en jävla dåre. Helt ensam är jag med. Teddy jobbar och ingen håller mig sällskap. Inatt var det värsta jag varit med om. Jag vet inte varför det blir såhär? Jag vet inte om det är graviditeten eller om det är något annat? Usch, jag blir så rädd. Som tur är ska jag till barnmorskan i morgon. Hon måste kunna ge mig svar, eller lindra min oro, för såhär kan jag inte ha det längre. Jag kommer inte orka.
Idag känner jag mig mer död än levande. Går runt som en zombie, helt blå på läpparna, ingen ork och ont i hela kroppen. Har varit hemma hos mamma o pappa en runda och blivit ompysslad. Ätit massa kanelbullar och druckit lite kaffe. Om jag inte mått så dåligt hade dom fått mig att känna mig som en prinsessa.

Nu ska jag dra upp filten till hakan, lägga mig till rätta och bara vara. Kolla på Top Gear med älsking, sedan Svenska Hollywood fruar. Skön måndagkväll med andra ord. I morgon blir det mys med världens bästa Johanna ♥

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0