iimse

Lycklig, det är vad jag är nu. Varje dag. Jag är så lyckligt lottad! Har ju varit på en veckas semester i Stockholm med min lilla familj och världens finaste vänner. Veckan hade inte kunnat vara bättre. Jag fick vila upp mig, mysa varje dag, shoppa nya kläder och bara vara. Hur underbart det än är med besök hemma var det riktigt skönt att komma iväg. Lillan älskar att åka bil, så på vägen upp till Stockholm var hon bara vaken och åt en gång, resten av biten sov hon som en stock. Tror hon tycker om att åka bil bara för att jag gjorde det en hel del när hon låg i magen :) Min lilla skrutta!


Li har verkligen både en stor personlighet och mycke humör redan. Hon charmar mig totalt varje dag. Speciellt på morgonen. Då blir hon överlycklig direkt man plockar upp henne ur sängen och lägger henne tätt intill sig. Då är hon hungrig och suttar efter tutte som om hon aldrig fått mat tidigare. Och snabbt ska det gå. Kommer inte maten direkt blir hon galen. Och är hon hungrig, då ska det ätas direkt, och får man inte mat på studs, då blir det liv i luckan. Hon är också väldigt beroende av närhet. Somna gör hon allra helst på mammas bröst. Där kan man sova så gott hur länge som helst! Det värsta hon vet är att byta blöja. Det är inte många gånger det inte blir tjut när man gör det. Men direkt man är klar och tar upp henne är det som bortblåst! Att en sådan liten människa kan förändra så mycket! En liten mini- människa styr nu här hemma, redan. Jag är inte längre huvudpersonen i mitt eget liv. Men det gör mig inget. Jag är världens lyckligaste och älskar Li av hela mitt hjärta. Hon är världens finaste lilla docka!



Och i morgon får vi besök utav kaffe- moster Johanna. Det längtar både jag och Li efter :) ♥




På bilden är lillsnuttan knappt två dagar gammal. Min lilla tös!

Ja, äntligen! Nu är hon här. Våran lilla lilla älskade flicka. Li föddes den 8 Juli 21.53, var 50 cm lång och vägde 3460 gram. Jag har aldrig varit såhär lycklig. Förlossningen gick hur bra som helst, efter 5 dagar med värkar. Jag fick hela tiden höra att allt skulle bli mycke mycke värre, men så var de inte. När förlossningen väl startade var de självklart väldigt starka värkar, men jag hade haft så ont i flera dagar innan, så jag hanterade smärtan bra. Förlossningen kunde inte gått bättre. Jag är så glad och nöjd med allt. Det gjorde ont, förbannat ont, men det kunde varit värre. Men vi har fått världens finaste flicka, och hon är värd allt. Jag skulle kunna göra om samma sak hur många gånger som helst, för henne. Våran lilla Li ♥

Allt här hemma funkar jättebra. Det är så skönt att vara hemma! Det är väldigt varmt ute, så det blir endast blöja för lillstumpan. Men hon mår bra och vi mår bra. Just nu ligger hon och sover i sin vagn. Jag längtar tills hon vaknar, då får jag kela, mata och pussa henne. Vårt mirakel. Vårt älskade barn!

 

Jag har ingen lust att blogga. Jag har ju inget kul att berätta. Jag går fortfarande med en kula på magen, och den blir inte mindre. Bebis är ingen liten bebis längre. Runt 4000 beräknas hon väga. Tjii fick jag, som trodde att jag skulle föda för tidigt OCH få en liten bebis. Jag har haft fel om allt hittills. Jag lär väl gå över så länge som man får. Jag mår ju bra och så, men det är inget kul längre. Det är psykiskt nedbrytande just nu. Vart jag än går säger folk: har inte du fött än? Du har ju fortfarande mage Emma. Jotack, jag vet. Jag är väldigt medveten om det. Men det finns inget jag kan göra, bara vänta och vänta. Denna eviga väntan. Jag tror inte att jag kommer skriva här igen. Inte innan bebis är född..