iimse

Idag blev det ingen praktik för min del. Vaknade hos Kalle, som fick hämta hem mig från Siesta igår. Mamma kom och hämtade mig. Min mobil va död, mina cigg va slut, och jag hade världens värsta huvudvärk. Då får jag veta att de på mitt jobb pratat med pappa, och varit fly förbannade. Enligt Maggie hade jag nämligen lovat att jobba på Söndag, mellan 8- 12. Men, det har jag aldrig gjort, och eftersom jag fått PRESS band till Siesta ( SKRYT SKRYT SKRYT ) så vill ju jag vara där på lördag med. Tydligen fick detta dom att bli skitförbannade. De hotade till och med att jag inte skulle få jobba kvar. Så jääävla löjligt. Så jag snackade med dom, och nu är det löst... Men jag har ändå sinne. Så feeel fel fel. Anyway, min dag började alltså piss. När jag kommer hem och ligger i min säng på mitt rum kommer mamma upp, helt rödsprängd i ögonen. Jag får panik, vad har hänt liksom? Då säger hon det värsta som kan sägas: Emma, bli inte rädd och få panik nu. VAD? Jonna är på sjukhus, hon har trillat ner från tredje våningen från en längenhet i natt. VAA? Jag får panik, bara skriker och skriker. Detta händer inte, det gör det bara inte. Jag träffade henne för någon dag sen, då va allt som vanligt. Min Jonna. Hon trillade från ett fönster, helt nykter. Det händer inte. Jag tror inte på det. Något annat har hänt. Och jag ska ta reda på vad. Men Jonna lever, tack och lov. Tack Gud. Hon har opererats hela dagen, men kommer bli helt återställd säger läkarna. Men det har hänt. TRE våningar föll hon. Armen är paj, och ryggkotorna har det hänt något med. Jag är så rädd. Så rädd. Jag kan inte tänka på något annat. Jag dör, jag spyr, jag går i sönder.