iimse -

Mimmie (L)

Sitter just nu i min säng nyduschad och ren. Men jag är inte nöjd för det. Mindre än en timme kvar tills Johanna hämtar mig, för att sedan prova vingarna i Sölvesborg. Men jag är inte nöjd för det. Det är lång helg, med mycke fest i stim, jobb som medför pengar, som jag är i stort behov av. Men jag är inte nöjd för det. Mimmi är död. Det är därför jag inte är nöjd. Min mormor och morfars hund, som funnits där så länge jag kan minnas. Min hund. Det har jag alltid kallat henne. Ända sedan den svarta lurviga bollen kom hem till deras gård för så längesen. Världens snällaste hund kan jag kalla henne utan att överdriva. Åh, och jag kan inte ens gråta. Jag vet inte varför., men det kommer väl sen antar jag. Jag pratade alltid med henne när jag var ledsen, grät och höll om henne. Jag tror hon förstod. Hon följde mig vart jag än gick. Så var det alltid. Men, nu finns hon inte där längre. Och jag kommer aldrig mötas av min svart boll igen. Jag fick inte ens en chans att säga hejdå. Det känns hemsk.

<3

I morgon är det sista dagen i skolan, för denna veckan då. Mina småsyskon har dock ledigt hela veckan, medans jag är tvungen att gå upp tidigt för att gå till äckel skolan. Men, se det från den ljusa sidan. Bara i morgon, vara i morgon. Plus, att det är kort dag. Mums på det, inte sant? Sen, frammåt kvällen bär det av mot Sölvesborg, och Valborgs firande där. Ska spendera kvällen/ natten där, tillsammans med mina kära vänner i en stuga. Tackar min härliga Hanni för det. Det kommer antagligen bjudas på massa lek, grill och dricka. Så, kvällen lär bli lång, och förhoppningsvis rolig. Jag ser fram emot det faktiskt, men även inte. Mår ju som sagt inte helt hundra. Men, man biter ihop. Vad gör man inte för laget liksom?!

Idag gick det upp en sak för mig. Vilka underbara vänner jag har. Som, när jag och Janina köpte frukost på Graffiti tillsammans. Vi fick våra saker i samma påse, och gick lyckliga därifrån. Sen, när vi satt i skolan och Elisabeth kom och diskuterade med oss. Herregud tänkte jag när jag tittade på min Janina, vilken TUR jag har. Hur kan jag ha fått en sån underbar vän? Jag vill inte tänka så, men det gjorde jag. Oh my god vad jag älskar henne. Och, lite senare under dagen, när vi satt på svenskan, jag med Mullemupp brevid mig. Både jag och hon somnade, och hon fick gulliga "liggmärken" i ansiktet. Åh, jag saknar dig. Trots att vi ses varje dag. Likadant känner jag med Angelica. När vi satt på tåget hem, fick jag flashbacks. Till den tiden då vi åkte tåg tillsammans varje dag, du och jag. Det va underbara tider, men nu har du flyttat, och det händer ytterst sällan att vi åker ensamma, som förr. Men, det va mysigt idag. Du och jag min mespotta. Jag har underbara vänner, och jag intalar mig själv att jag förtjänar dom. Och, maybe I do? Trots allt.

Anyway, nu ska jag sova, för att vakna klockan 06.00 och put on some embla kräm på min arm. Hoppas det går vägen, och jag mår bättre efteråt. Wish me luck.

With love

Måndag

Måndag, och jag är hemma från skolan. Försov mig i morse, så jag ringde Bronson, och bad om att få plugga hemma idag, och det va lugnt. Inte för att jag gjort något än, men jag ska faktiskt snart. Det måste jag. Vill lägga till, att jag är förkyld som in i h*vete. Jag hatar det, och dör snart av hostattacker. Mina inälvor poppar snart ut genom mun och näsa. GAH. Hatar det. Men, tanken på att det inte är långtid kvar tills skolan slutar får mig att sprudla av glädje. iiiih, och dom tre sista veskorna ska jag ha praktik. Måste ringda Norra Skåne påminns jag nu av. Och nu är det gjort, men ingen Maja där inte. Får prova i morgon igen. Snart kommer Frida till mig. Så nu måste jag duscha. Skriver antagligen sen. Och nej, de lär inte bli något pluggande idag, tyvärr.

CIAO

Fredag

Underbar dag idag. Har varit på fruktansvärt bra mupphumör. Jag älskar det. Mötte Janina på tåget i morse, sjukt längesen jag träffade henne. Mysmupp. Började tidigt idag. Kom till skolan, satt vid datan två lektioner i rad, sen fick ja reda på att vi INTE skulle ha historia. YES!!! Så, jag slutde vid elva idag. Tummen upp för det, yey. Åkte tåget hem med Frida och Janni, som förövrigt hade köpt fete påsen med godis på HEMMAKVÄLL. ( varför namnet??? ) Ett kilo va de. Jag smakade "några" bitar. Sen, kom jag till Hässleholm, där jag skulle möta upp Jonna för en fika. Hon, smarskallen hade glömt mobilen hemma, men av ren tur, ser jag henne stå och vänta på bussen utanför stationen. Sprang dit, snackade med henne, och åkte sedan till Gäddastorp för att byta hennes brallor. Åkte sen in till stan, kollade runder i en massa affärer, och hittar ett par underbara byxor på MQ, blev förälskad vid första ögonkastet. Men, jag sparar pengar till jävla Thailand ( egentligen känner jag inte jävla inför det, men just då/nu. ) Efter det, gick vi till Madrix och drack Vaniljlatte / Varm choklad. Där satt vi i några timmar, snackade massa skit och mög. Sen kom Robin, och vi gick en runda på stan alla tre. Gud va de va kul att träffa Jonny idag asså. Påtok för längesedan nu. Men, hon ska antagligen med mig på feest i morgon, i Tyringe. Grillpartaj om allt går enligt planerna. Låt oss hoppas det, right? Såg även Mr. Wrong idag. Men låt oss skippa närmre beskrivningar, för allas bästa. haha. När jag väl kom hem, var klockan lite i halv sex, och jag va rätt sliten. Så gick upp på mitt rum, satte igång en film. Blev: Den man älskar. Låt mig bara säga en sak, VILKEN FILM. Det kändes i hela kroppen när jag tittat på den. Jag vet inte om jag kan säga att den var underbar. Vore kanske fel. Men den var så ruskigt bra. Alla pulsådrer i min kropp bultade efteråt. Försökte vila när den var slut, men det gick inte. Är det verkligen så det funkar? Som i den filmen? Den man älskar. Den man verkligen älskar, älskar man vad den än gör? No matter what? Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig. Jag va på helspänn under hela filmen. Jag funderade hela tiden över mitt eget liv, och dom jag älskar. Eller, den jag älskar, som jag gått igenom så mycket med, och fortfarande älskar. Älskar, no matter what. Det stämmer in där. Jag blir varm i hela kroppen av tanken. Tänk, att jag känner så. När jag tänker efter, så är mitt liv inte så komplicerat egentligen. Jag är inte så komplicerad som jag verkar tro. Det gäller bara att slappna av. Jag tror att jag insett det nu, och vet ni? Det är jag glad för.

Ciao


Skrattretande

Herregud. Det ordet beskriver händelsen rätt så jävla bra. Värsta grejen har hänt. Och NEJ, jag kan inte släppa det. Måste dela med mig av händelsen. Ni bara MÅSTE få veta det.

Jag tänker inte nämna några namn. Det vore inte "schysst" att hänga ut någon ^^ Och jag, som är en snäll människa, vill ju inte att någon speciell ska känna sig träffad. Right? Jag beskriver allt i korta drag, så ni inte tröttnar. Det hela började för ca. 1 - 2 månader sedan. Jag va ute en lördagskväll, på Björket. En ganska trevlig kille raggade på mig, och vi hade en trevlig kväll. När slutet närmade sig, ville han att jag skulle följa med honom hem, men det va inte mina planer. Han fick "sinne" och gjorde bort sig totalt, enligt min mening. Jag stod och kramades med en killkompis, och han tog mig på rumpan. Den andre killen, mister "X" kan vi kalla honom, (ragget för kvällen) flö fram, och drog bort mig. Han frågade vadfan jag höll på med. Jag bara : WHAT? Så började allt. Han terrade mig flera dagar efter: VI MÅSTE SES !!!! NÄR KAN DU SES??? Jag träffade aldrig honom då. Efter någon vecka, kom jag till mitt arbete, under Påsklovet var det, och där satt han. Han vågade inte prata med mig under tiden han va där, men när han lämnat stället, skickade han ett sms. Och så va allt igång igen. Jag tänkte ge honom en andra chans, för han va trots allt ganska söt, 24 år mm. blabla. Anyway. Någon dag senare var det utgång igen. Jag träffade honom, och vi hade en trevlig stund. Han skötte sig exemplariskt denna gång. Han va kanske inte så dum trots allt? Vi träffades hemma hos honom, kollade på film, det var trevligt. Han va en kul kille, absolut. Veckan efter, i måndags, träffades vi igen. Trevligt även denna gången. När han senare på kvällen skjutsat hema mig, och jag sagt godnatt för dagen, skickade han: Hoppas du vill ses igen. Why not liksom? Sen igår, fick jag veta grejen. Han har FLICKVÄN!!? Provocerande som jag är, slängde jag iväg ett sms:

E - Tjaa, läget? ;)
Mr. X - Heej, det är fint. Själv?
E - Jodå, finfint. Något nytt?
Mr. X - Neej, arbetslös som vanligt. Haha, vadådå?
E - Okeej, som vanligt då ja. När ses vi igen? ;)
Mr. X - Varför ljög du om ***** ***** ?
E - Jag ljög inte. Jag hade inte gjort något med honom när du frågade? :)
Mr. X - Nehe, men du verkar ju ha svårt att hålla dig till en.
E - VAA? Jag har inte haft pojkvän på ett år? :P
Mr. X - Nej nej, men jag har flickvän nu iallafall.
E - Det va de jag ville komma fram till. Lycka till med henne ;)
Mr. X - Tack. Jag har hört en massa om dig nu.
E - Jaså? Spännande. Som vadå?
Mr. X - Alla du knullar med.
E - HAHAHAHAHAHAHA. Jag gillar sex. Inget fel med det ;)

Sen blev det tyst i luren. Visst är det sjukt? Bara för att HAN inte vill erkänna att han skaffat fjälla, försöker han skylla allt på mig? Jag är fan oskyldig. Och nej, jag håller inte på att KNULLA med alla, som han vill försöka få det att verka som. Bara sjukt alltihop. När jag först fick reda på allt, så började jag asgarva. Vadfan ska man göra liksom? Lägga sig ner och gråta? Nej, det är inte min stil. Jag lever vidare, och delar med mig av mina erfarenheter istället. Jag tycker det är ganska roligt när man tänker efter faktiskt. Mig gör det inget att han skaffat fruga. Jag lever vidare, lyckligare än aldrig förr.

Kärlek


Killa

AAAAAAAAAAAAH. Jag blir fan galen. Nu hade jag precis skrivit ett hur långt inlägg som helst, sen när jag ska publicera det, så FINNS DET INTE?!!! Hur i h*lvete händer det? Det är inte första gången heller, det gör mig ännu mer irriterad. AHH, nu får jag skriva om det, så gott jag kan. Suck, varförvarförvarför.

Jag är hemma idag med. Rätt skönt. Men idag har jag inte kunnat sova länge. Väcktes klockan 7, gick ner, pratade med Mammi lite. Sen sov jag till åtta. Då gick jag upp, ringde Hum, ( för min onda mage ) Hoppas dom kan hjälpa mig på något vis. Jag är trött på att ha ont. Det är inte alls kul. Visst, det är skönt att vara hemma, det älskar jag. Ligga i sängen hela dagen, äta frukost sent ( förutom idag ) kolla på TV, nörda framför datan. Ja, göra precis vad man vill, när man vill, hur man vill. Det gillar jag. Så får det gärna vara varje dag, accept magont. Jag saknar dock vissa saker. Som mina vänner i skolan, mina och Janinas morgonstunder på tåget, och liknande. Skolan kan jag vara utan, det vet ni. Men på senaste tiden har jag faktiskt blivit mycke mycke duktigare i skolan. Jag kanske inte gör allt som ska göras, men jag är där, får min närvaro, genomlider de extremt sega lektionerna, sen åker jag hem, nöjd och glad till min fruktansvärt bekväma säng, och mitt älskade sex and the city. Tröttnar aldrig. Åh, och på tal om Sex and the city. MULLEMUPP, snart är det premiär. Då är det du och jag, godis, läsk och efterlängtade SEX AND THE CITY MOVIEN !!! haha. Åh, jag längtar längtar längtar!!! Och det har jag gjort den det började diskuteras om en eventuell film. iiiiih, snart snart snart babe. Innan dess får jag hålla mig till serien, och det är helt okej för mig.

Just nu ligger jag i sängen i mina älskade adidas mjukisbtxor, stor bekväm t- shirt och mjuka luddiga strumpor. Funderar över vad det finns att göra. Följande alternativ kan jag komma på:

1. Film, någon som den nya svenska filmen Angel?
2. Fortsätta nörda här, kolla Asos.com, lyssna på musik mm.
3. Duscha, göra ansiktsmask och liknande.
4. Hoppa i plurret där ute - 40 grader är inte helt fel?
5. Gå en runda med doggen, behövs?
6. Plugga, NEJ?
7. Sminka mig och fixa, för ingenting?
8. Sova.
9. Sex and the city.
10. Städa köket åt mammi?

Yeah, det är väl i stort sett allt som finns att göra i Finja. Låter spännande va? Åh, jag vill inte ligga hemma. Jag vill till stan, handla kläder, fika och snacka massa skit med någon. I'm sick of this. Plus, att jag inte har **** på 2 dagar nu, abstinens?! Hmm.. Aja, finns inget att göra. Längtar tills ikväll, då kommer Filip till mig, efter sin träning. Han stannar nog i natt med, mys. Han är min bästa vän. Jag älskar honom. Han är speciell.

Lyssnar på en ruggigt bra låt nu. Nedan följer en del av texten:

Cherish ft. Young Joc - Killa

The way he licks his lips
I'm in a infatuated state of mind, oh yeah
He's so hard to resist
I gotta tell you baby boy you're so fine
Just gotta have you oh yeah

I can tell he was playa
But he knows just how to make ya
Lose control
If you only knew that Shawty is a killa

[Chorus:]
Shawty is a killa
But I really want him (But I really want him)
And I gotta have him
Tonight (And I gotta have him)
Straight heartbreaker,
But it really don't matter
'Cause I really want him
Tonight (Tonight)
Shawty is a killa
But I really want him
And I gotta have him
Tonight
Straight heartbreaker, (Heartbreaker)
But it really don't matter
'Cause I really want him ('Cause I really want him)
Tonight (Tonight Oh oh)

It feels so wrong that it must it must be right
And I'm so high don't wanna come down, just let me fly

Känsla

Vissa dagar är bara speciella. Medans andra bara flyter förbi, inget speciellt händer, och man frågar sig själv: Är detta verkligen allt? This is it, med andra ord. Idag, har min dag fått mig att fundera. Händelser, frågor, och svar har dökit upp efter hand. I morse, vid sju, vaknade jag, gick upp i vanlig ordning. Men jag hade fruktansvärt ont i magen, igen. Därför, stannade jag hemma från skolan idag. Jag sov till 12.30, då väckte mamma mig. Hon hade fått ett samtal som skrämde slag på henne i morse. Mormor hade ringt och skrikit. Mamma trodde morfar var död eller något. I il fart körde hon dit, och möttes av världens fight. Hon trodde dom skulle döda varandra. Dom bråkade om allt. Efter 46 års äktenskap händer detta. Jag frågar mig själv, varför? Visst, i ett förhållande bråkar man, det händer förr eller senare. Det var början på min dag. Sen, när jag låg i soffan oförmögen att sitta upp, började Oprah. Dagens avsnitt handlade om ämnet alla tänker på, men ingen vågar prata om: döden. Jag själv fruktar döden, jag tycker det är hemskt, bara tanken på det. Under avsnittets gång fick man se delar ur 2 människors liv, 2 stycken med cancer. Den ena, tjejen hade på något vis lyckats bli starkare än själv cancern, och levde ett i stort sett normalt liv. Hon hade sån livsglädje, och verkade i stort sett tacksam för allt. Den andre, en man med 3 barn och fru, hade nyss fått reda på att han bara hade några få månader kvar att leva. Även han var stark, positiv, och lycklig. Inte lycklig för att han hade cancer, men för allt annat. Han var så tacksam. Jag blir bölfärdig av bara tanken. Han, mannen med cancer sa en sak som fick mig att tänka efter: "Erfarenhet är det man får när man inte får det man vill"  Han sa även en sak till: "Det vi ångrar mest är inte det vi gjorde, utan det vi inte gjorde" 
Jag önskar jag visste hur man blev så positiv. Önskar det fanns någon som kunde lära en de sakerna, de små sakerna, som tycks vara omöjliga för mig att se och lära.


Sex and the city får mig på andra tankar. Bra tankar. Jag vet inte varför, men jag bara älskar det. Det finns inget härligare än att komma hem från skolan, klä av sig sina tråkiga kläder, krypa ner i sängen, och slå på tv:n, för att spendera flera timmar där, med världens bästa serie. Jag har sett alla avsnitten säkert tio gånger om, men ändå, tröttnar jag aldrig. Jag brukar fundera vem av karraktärerna jag är mest lik. Det är inte Miranda, för hon är för bitter, dessutom träffar inte hon så snygga killar. Det är inte Charlotte, för det ända hon tänker på är själsfränder, och giftemål. Carrie är huvudpersonen, och journalist. Jag kan identifiera mig med henne en del, men inte allt. Hon är lite..."konstig" ibland. Samantha är den snyggaste, och definitivt roligaste av alla. HON träffar snygga killar om någon. Haha. Jag tror jag väljer Samantha. Inte pågrund av antalet sexpartners, men det är nog hennes liv jag skulle vilja leva, mest av alla. Bortsett från arbetet. Jag vill ju bli journalist, så den delen är mest lik Carrie. Anyway, detta är kanske inte det mest intressanta för folk att läsa, men det är kul att skriva om.

Jag vill skänka några rader till min älskade vän Janina. Hon är den största kämpen jag känner. I jobbiga tider vägrar hon ge upp, och lägga sig ner för att vila. Jag känner ingen som henne. Hon är den som alltid får mig på bra humör, den som alltid finns där och stöttar mig. Min andra hälft vill jag kalla henne. Min idol. Vi har överlevt mycke tillsammans, och hittar alltid tillbaka till varandra. 5 års vänskap är det nu. Jag ser fram emot många många år till. Jag älskar henne av hela mitt hjärta.

Förövrigt är det ganska lugnt i mitt liv. Inte mycke som sker. Eller sen jag skrev här sist har det såklart hänt en del, för jag har blivit lite dålig på att uppdatera. Igår, blandannat, åkte jag lastbil för första gången i mitt liv. Det va skitkul ju,. Tyringe - Helsingborg - Glimåkra - Bjärnum - hem. Det var en givande dag. Tycker jag verkligen. I skolan händer det inte alltför mycke. Är trött på det som vanligt, men försöker bita ihop, och se det positiva i det hela. Det är inte lätt, men jag har underbara vänner där, som får mig att vilja gå dit. Det är tack vare dem som jag infinner mig där dag ut och dag in. På kärleksplanet vet jag inte hur det går. Det är svårt att skriva om allt som skrer där i min blogg. Det finns de som inte ska veta vad som händer där, som läser min blogg. Kan säga att jag inte är "kär" i någon, men träffar någon / några ?! Mitt hjärta ger mig dubbla budskap känns det som. Jag är rädd. Därför vågar jag inte satsa ordentligt på något. Inte helhjärtat. Dom som känner mig vet varför, ni andra behöver inte veta. Det är för invecklat. Sen nu, har det skett andra saker med. Usch, jag orkar inte dra upp det, för DET om något är invecklat. Jag stressar inte, det får komma när det vill, om det vill. Det känns enklast så. Nu är det inte långt kvar till Thailand. Jag längtar mer och mer. Det kommer bli underbart x 10000.

Ciao

April

Nu är det ett tag sen jag skrev blogg. Har haft mycke att göra, och helt enkelt glömt bort det. Så kan det vara ibland. Iallafall. Nu är det torsdag. Veckan har gått snabbt. igår var jag inte i skolan, skönt. Sov till 15.00 typ. Gudarns. Filip sov också hos mig. Men han stack vid 12 typ. Sen städade jag köket åt mammi, och lagade mat. Det blev Chili con carne. MUMS. Jag ääälskar det. Och pulvermos till. I KNOW. Vissa tänker ÖÖÖÖ. Men det är verkligen skit gott. I LOVE IT!!

Helgen bjöd på bravader som vanligt. Tror jag gjorde bort mig rätt rejält. Men det är inget ovanligt. Skit i de.
Hoppas dock denna helgen blir bättre. Fest!

Nu är det mindre än 3 månader tills jag drar till Thailand. GAH. Jag både längtar och fasar för det. Jag vet inte varför jag fasar egentligen. Eller, tänk om jag vill hem? åh. Jag hoppas det blir bra.
Innan det ska jag ju hinna med Hultsfred. DET längtar jag till, extremt mycket!!!
Jag har nu sparat ca. 4000- 5000 kronor. Braaaa. vavavavavava??!

Gårdagen bjöd på nyheter. Mer kan jag inte säga. Jag vet inte om det känns rätt eller fel?


RSS 2.0